tisdag 29 juni 2010

"En smak av vin"-s andra läsare

Hoppas att ni har förståelse för att jag har hamnat på efterkälken med mina inlägg på grund av min sjukhus resa och de efterföljande biverkningarna. Därför kommer först nu ett inlägg som borde ha varit med den 10e maj eftersom det var då som Cari la ut hexpocketen "En smak av vin" av Joanne Harris på Södra stations pendeltågs perrong. Förhoppningsvis är den nu hos en tredje läsare, är det du?
Läs här vad Cari tyckte om boken "En smak av vin" av Joanne Harris;

-"Fick boken av min goda väninna Anni då jag var hos henne på födelsedagsmiddag.
Har nu läst boken och jag tycker att den var bra men inte toppen. Jag tycker att språket är lite tamt, eller om det är en dålig översättning. Historien är gullig men kanske lite förutsägbar. Den äldre historien från England tycker jag är starkare än den från Frankrike.

Jag tycker att du har en jättebra idé som skickar ut pocket böcker så här. Funderar på vem jag ska ge boken till, eller om jag ska lägga den någonstans. På jobbet är inte så bra, där har vi en bokhylla full med böcker som vi kollegor har tagit dit och man får låna hur man vill. Lägger jag dit din bok så försvinner den nog i mängden.
Så det blir nog på pendeltåget på måndag morgon.
Hälsningar
Cari"

Hon betygsatte inte själv boken men i mina ögon tycker jag som att det låter som ett "Hm!?" lite annat mot vad Anni bokens första läsare tyckte där det helt klart blev ett stort "HI!" och så HÄR tycker hon om samma bok och det är ju det som är så kul med en bokring att man får höra många läsares åsikter om samma bok. Därför ser vi fram emot att få höra vad du som hittade boken på Södra station tycker om den, så att den kan få komma ut på utflykt och ännu fler läsare får ta del av den.

Trevlig sommar och ni som har skrivit att ni vill vara med i bokringen "Pockethexorna på utflykt" hoppas att ni fortfarande är intresserade för nu ska jag börja beta av högen och skicka ut böcker till er. Om ni inte längre vill bli en Pockethexa och vara med och tycka till om "din" hexpocket, skynda att skriva till pockethexan@live.se så att jag vet det och inte skickar ut hexpocketar förgäves.

Kramis från Pockethexan själv som ska ut i solen och läsa klart Joanne Harris senaste pocket "Karamellskorna" i min solstol samtidigt som jag drömmer mig tillbaks till Saint Tropez stränder...

onsdag 23 juni 2010

tisdag 22 juni 2010

söndag 20 juni 2010

Tack Victoria o Daniel för en underbar dag vid slottet!


...och den svenska Polisen! För att ni var så söta och ordnade en privat kortege längs Skeppsbron för mig och kära maken så att vi kunde komma fram till handikappläktaren vid slottet.

Man kan knappt tro att det är sant det, vi var bara och hejade på min kära svärdotter när hon var o spelade handboll i Eken Cup på Gubbängsfältet när vi efteråt blev så sugna på en sallad att vi åkte till vårt favo ställe på söder o köpte med oss en varsin.







Sen skulle vi bara hitta något ställe att äta den på o begav oss ner mot Slussen och det var då hela "hallabalunsen" drog igång.

Tänk er, er kära Pockethexa som inte är helt återställd efter sin senaste "sjukhusresa" och nu fick hon den största uppmärksamheten man kan tänka sig, så ni mig? För det var vi som blev framlotsade med polisens ledningsbuss som lots längs den avspärrade kortegvägen en


haltimme innan de nygifta skulle ta samma väg. När sens kära maken blev anvisad en privatparkering vid slottsbacken fick jag två stycken rara poliser att leda fram mig till det avspärrade området för handikappade och fick min omtalade solstol på plats innan de lämnade mig för att njuta av utsikten på första parkett!!!





Inte så tokig utflykts plats för vår lilla salladsbufe, men var var alla de andra handikappade som hade tillgång till denna fina plats, fick inte ni samma lotsning som jag för att vara med om denna historiska händelse?



Ni fick nog inte det och inte vekrar det ha varit så stor reklam för platsen heller för som en rullstolsbunden tyska sa att hon hade Googlat efter en sådan här plats men inte hittat någon information utan hamnade där av en slump. Vi läste om platsen i SvD men inte hur man skulle ta sig dit.

Men kul blev det i alla fall och var lyckliga de var brudparet och jag måste faktiskt säga att det är något alldeles speciellt att ha varit med om den här händelsen och få se allt så nära inpå, ibland är det inte så tokigt att vara handikappad...









tisdag 15 juni 2010

Hur brukar du ligga?

Inger Frimansson brukar tydligen "ligga som ett O" i alla fall, om man ska tro titeln på hennes bok och som nu är med i bokringen "Pockethexorna på utflykt".

-"Ligga som ett O", är en bok som berör.
Alla kan nog hitta någon likhet med den rädda och ängsliga Nina.
Hennes livliga fantasi kanske inte alla kan ta till sig.
Ninas tankar är för det mesta någon annan stans, antingen hon går på promenad eller är i skolan.
Nina älskar att skriva. Det blir sagor och berättelser. Hon är duktig att skriva uppsatser, men hur ska det bli något av henne när matten är helt oförståelig, frågor hon ställer sig.
Boken är en självbiografi, kanske därför att jag känner den så äkta.
Jag gillar författarens människo- och platsbeskrivningar.
Kanske för att jag känner igen mycket från min ungdom.
Jag tror att man måste vara en van läsare för att uppskatta boken. Den kan kännas lite tråkig ibland, men så händer något oväntat och den blir spännande.
Jag tycker bäst om den senare hälften av boken. Där har Nina börjat i gymnasiet i Jönköping och har börjat drömma om att bli författare.
Jag har frågat några personer om de vill läsa boken, men alla tycker Inger Frimanssons böcker är svårlästa.
Jag hade boken i väskan några dagar. Var den hamnade?
Jo, på Apoteket på Stora gatan i Västerås. Jag lade den på en stol och sen gick jag.
Undrar var den tog vägen

Hälsar Polargrevinnan."
(kicka på namnet så kommer du till hennes blogg)
Sonen på Stora gatan i Västerås
där boken ligger på Apoteket
och väntar på en ny läsare.
Är det du som har hittat den?

Skriv då till pockethexan@live.se och berätta att det är du som har "hexpocketen" och alla ni andra som har frågor och svar runt bokringen skriv ni också, för det börjar bli många böcker som är ute på utflykt och vi vill ju så gärna höra hur det går för dem.

Jag var själv på Stora gatan i Västerås i fredags, men inte på Apoteket utan vi var hela familjen där och tittade när min brorsdot

ter var med i stadens studenttåg som just passerar denna gata när den dra förbi med alla de glada studenterna.

måndag 7 juni 2010

Läs vad Pockethexan Malin tycker om boken "Tisdagarna med Morrie"

-"Vid samma tidpunkt som jag fick diagnosen "mental utbrändhet" skickade Pockethexan boken "Tisdagarna med Morrie" utav Mitch Albom till mig.
En fantastisk bok om prioriteringar i livet och hur man borde ta till vara sina levnadsdagar på bästa sätt. Helt enkelt en terapibok för en stressad individ som jag.

På ett varmt, kärleksfullt sätt berättar författaren, Mitch Albom, om sin nära relation med sin gamla lärare, Morrie Schwartz. Sociologi professor vid Brandeis universitet i staden Daltham, Massachusetts.
16 år efter sin examen söker författaren upp Morrie, då han sett i en TV-intervju att denne drabbats av Als. De påbörjar en sista kurs tillsammans i ämnet "Livets mening" och examensarbetet blev denna tänkvärda bok. Fjorton tisdagar träffas de hemma hos Morrie för samtal om känslor, kärlek, döden och livet. Morrie blir allt sämre. Hans kropp förtvinas, han blir allt mer beroende av andra och Als tar över varje del av hans kropp och vardag. Men hans sinne förblir klart in i det sista och hans positivitet strålar genom hela boken.

Det ges många tänkvärda ord och aforismer. Självklarheter som man tar för givet men inte hinner med att känna/njuta utav pga fel prioriteringar i den hektiska livssituationen som många av oss lever i. Budskapet jag tog till mig är "stanna upp, Andas, Njut av det lilla ~innan det är för sent. "
Stundtals är den otroligt sorglig men samtidigt spred den ett lugn och harmoni inombords. En bok som många borde läsa.

Boken följde med mig upp till min barndomsstad Ljusdal, Hälsingland, där jag tillbringade några semesterdagar för att finna mig själv och lugnet.
Medan jag nu återvänt hem till vardagen igen stannade boken kvar hos min älskade mamma.

Jag ger boken +4.
(Helt klart ett Hi! <;D) Kramar från pockethexan Malin"


Vad glad jag blir när man som medsyster här i världen kan göra en sådan liten sak som att skicka en bok till någon och så blir det en stor hjälp och tröst för den personen.

Kanske något för fler personer att läsa, Mitch Alboms "Tisdagarna med Morrie" för Malin tyckte helt klart att det var en "terapibok för en stressad individ" när man som hon, enligt läkarna, lider av "mental utbrändhet".

Vill du läsa mer av vad Pockethexan Malin tänker och funderar på gå då in på hennes blogg Malinstankar och läs hennes vackra dikter men framför allt dela med er av livet och läs erfarenheter som betyder något, för det var det det gjorde för henne med hexpocketen "Tisdagarna med Morris av Mitch Albom.

Kramis från Pockethexan själv som väntar på fler bokrecensioner från bokringen "Pockethexorna på utflykt"! <;D

torsdag 3 juni 2010

"Den blinde mördaren" är på utflykt

Tyvärr har det gått ett tag sen den nya Pockethexan Anne-Lie med bloggen Smått & gott skrev till mig och berättade att hon hade lagt ut sin bokrings pocket på en allmän plats för en ny läsare att hitta den på så jag vet inte om den ligger kvar eller om den är hittad redan. Men har du vägarna förbi Bishop Arms i Trollhättan kan det kanske ändå vara värt att kika in och se om den ligger kvar.
Här kommer nu Anne-Lies egan ord om vad hon tyckte om sin "hexpocket" och vad den får för betyg.

-"Nu har jag läst ut ”Den blinde mördaren” av Margret Atwood!


Boken har följt mig ett tag och varit med en tur till Halmstad men annars har den mest befunnit sig på altanen eller i sängkammaren. Boken har tagit ett tag att läsa och jag funderar på om texten var liten eller om det är dags att skaffa nya läsglasögon.

Det är härligt att ge sig i kast med en bok och efter ett tags läsning komma på att man har haft helt och hållet fel förutfattad mening om bokens handling. Titeln lurade mig kan jag säga som förväntade mig att jag läste en deckare.

Boken pendlar mellan nutid och dåtid och redan i början av boken får man reda på vad som händer i slutet. Det mesta utspelar sig i en småstad i Kanada där huvudpersonerna växer upp som döttrar till ägaren av Chase Industries stadens stolthet och arbetsplats för många. Uppgång och fall samt frigörelse är centrala teman i boken.

När jag läst ut boken startade en febril fundering på var jag som bäst kunde lämna den vidare. Tog med den på gårdagens After work som startade på O´Learys. Men kände genast att på detta ställe rörde det sig inte så många litterära typer utan mer sportfånar. Men vi tog även ett varv på Bishop Arms och där är väggarna redan täckta av böcker. Detta gjorde att jag helt klart kände mig trygg med att lämna kvar boken vid bordet när vi drog oss hemåt."

Nu till betyget som kom i ett senare mail.

-"Hoppsan missade jag att säga vad jag tyckte om Den blinde mördaren, det var inte min tanke. Jag förväntade mig ju en deckare och fick istället en livsbeskrivning vilket gjorde att boken förvånade mig. Den var välskriven och inte så svårt att hänga med i svängarna. Författaren var för mig en helt ny upplevelse och boken är verkligen välskriven. Men om jag ska svara Hi Hu el Hm blir det nog ett Hm - tror detta är en bok som växer när man lagt den ifrån sig och återkommer till den i tankarna;-))

Sköt om dig-♥-
Anne-Lie"

Alltså ett Hm!? till Margret Atwoods bok "Den blinde mördaren"!

...och till dig som har hittat den skriv till pockethexan@live.se och berätta hur det går!

Kramis ifrån Pockethexan själv!
<;D

onsdag 2 juni 2010