onsdag 28 oktober 2020

Jag vet inte hur det här har gått till men det här inlägget skulle ha legat ute den den 22 augusti men på något sätt kom det inte med förutom på mina sidor på Facebook och Instagram. Fast man säger ju -"Bättre sent än aldrig" så jag hoppas på det.
___________________________

Frida Skybäcks bok "Bokcirkeln vid världens ände" är den perfekta sommarläsningen med en kattunge i knät och en tekopp i handen. Hon har verkligen fångat spänningen i hela boken när den amerikanska svenskättlingen reser till Sverige för att leta efter sin syster som försvann för 30 år sedan.

Livet och människorna i den Skånska byn hon kommer till gestaltas med värme och livsglädje. Hon lyckas också få med humor som gör att boken lyfter till en ännu högre nivå. Ett exempel är när de ska ordna en Tinderprofil till en äldre kvinna som aldrig har använt en mobil. För att inte tala om de män som skriver till henne och kommer med olika sexförslag och hon tror att de frågar helt oskyldiga saker.
Jag ger den här feelgood-romanen en stark fyra och ser fram emot att få läsa hennes nästa bok.



måndag 26 oktober 2020

Pockethexorna 12 år


Nu firar jag att jag har haft min blogg i tolv år!
Tänk vad åren går och hur kul vi har haft det
under alla de åren. Varit på event, varit
blogg ambassadör på Bokmässan, fått
mängder med böcker som vi Pocket-
hexor har läst och recenserat. Nu 
fortsätter vi minst 12 år till. 
KRAMIS! 





tisdag 20 oktober 2020

Recension Vänd dig inte om


Bokrecension av

Tove Alsterdals bok

Vänd dig inte om

från Lind o Co förlag

Den här gången är det Pockethexan Malin som har recenserat min favorit författarinna Tove Alsterdal. Jag har tidigare skrivit om hennes böcker här i bloggen de kan ni läsa HÄR  och HÄR. Det som är kul är att hon och jag har gett den här boken samma betyg och vad det är får ni reda på när ni läser vad hon har skrivit här nedanför. Håll till godo. 


-"Beckomberga, detta en gång i tiden så omtalade mentalsjukhus, passar utmärkt som utgångspunkt när en bok om död och mystik ska byggas upp. Det var med stora förväntningar jag började läsa ”Vänd dig inte om” utav en författarinna jag hört så mycket gott om, Tove Alsterdal. 


Handlingen utspelar sig i den idyll som byggts upp runt den nedlagda institutionen men vars trygghet och harmoni ställs på ända då en man brutalt blir överfallen och dödad en sen natt. Vid samma tidpunkt upptäcker några små pojkar en grav med människoben inte långt därifrån och rädslan i området blir ett faktum. 


Historierna hoppar fram och tillbaka, från mordet och jagandet efter den misstänkte gärningsmannen till polisens utredning om den massgrav som de står handfallna inför. Exfrun till den döde mannen blir direkt anhållen då hon befann sig på platsen då mordet skedde men släpps pga ofullständiga bevis. För att helt frias från misstankar tar hon saken i egna händer och ger sig av efter det enda vittnet som förhoppningsvis sett något och kan bevisa hennes oskuld, men det visar sig att den tiggerskan flytt landet. Det blir en resa genom Stockholms undre värld och Europas nätverk av papperslösa romer. 


Då och då kommer kapitel i boken där en monolog förs utav någon som verkar väldigt psykiskt sjuk och som förmodligen då ska förknippas med Beckombergas mentalitet. Smart drag egentligen men för mig som läsare blir det bara svammel och osammanhängande dravel. 


Jag hade för stora förväntningar på denna bok och känner inte alls att jag tyckte om den, trots stundtals spännande innehåll och mycket bra språkhantering. En liten tvåa ger jag i betyg. //Kram Malin"

onsdag 14 oktober 2020

Recension Övergivenheten

Nu är det dags för Pockethexan Anni att recensera en bok igen. Den här boken bygger på författarens egna livsupplevelser. Nu har Anni själv kontaktat förlagen och valt ut de böcker hon vill läsa och recensera. Därför tycker jag att det ska bli extra spännande att få läsa hennes recension. Hoppas att ni också tycker det.

                   ________________________________


Recension av Övergivenheten, Elisabeth Åsbrink

Polaris förlag

Det här är en knepig bok. Jag lär mig så mycket, förfasas över mycket och blir samtidigt lite uttråkad på slutet. Känner mig besviken på trådar som klippts av. 

Enligt baksidestexten handlar boken om tre städer (London, Stockholm och Thessaloniki) och tre kvinnor (Rita, Sally och Katherine), i tre generationer. Visst börjar den så, med mormor Rita och hennes skam efter 20 år som ogift mor. Besvikelsen av att ha hamnat i det tyskfientliga Londons fattigkvarter istället för i Amerikas förlovade land. Med svart humor beskrivs hur Rita muttrar runt i sin vardag där ”Gifta kvinnors strålande tillfredsställelse” består av att rensa avlopp, laga middag och ytterst noggrant redovisa vartenda inköp.

Den vackre spanskättade mannen Vidal, som fått Rita på fall, är hårt hållen av sin mor och lever därför ett dubbelliv tills modern dör. Då blir det bröllop med Rita, men det är alldeles för sent för att förhållandet ska kunna räddas. 

Deras dotter Sally lever tätt samman med sin mor utan att få träffa sin fars släkt. När Rita en dag plötsligt tar Vidals parti och sviker sin dotter, rasar hela Sallys värld och hon flyr. I Sverige får hon dottern Katherine, vars liv består i att hålla sin mor vid liv. Vilka ord, vilka bilder, vilka syner kan få mamman att fullständigt bryta ihop, att kanske ta sitt liv? Berättelsen om alla påtvingade rutiner som ångar av smärta är stark att läsa.

Så här långt lever jag mig in i kvinnornas berättelser och vill veta mer, men sista tredjedelen av boken handlar om Katherines sökande efter sin morfars släkt och om de spanska judarnas historia. Det är en skrämmande och mycket intressant läsning, med för mig okända detaljer som gör mig nyfiken. Samtidigt känns det som att detta splittrar boken, just det som egentligen är sökandet efter den röda tråden, efter orsaken till kvinnornas övergivenhet.

Jag vill gärna veta mer om hur Saloniki blev Thessaloniki, om tvångskristnandet av judarna i Spanien, om sefarder – men jag sitter hela tiden och funderar över hur det gick för kvinnorna, för Rita och Sally. Efter att tidigare ha sett Vidal genom Ritas och Sallys ögon blir förskjutningen av fokus så total när allt nu handlar om hans bakgrund och mor-dotterrelationerna helt försvinner.

Boken är fängslande och svår att lägga ifrån sig, men på grund av tudelningen får den bara ett Hi (4) av mig.

(Bilden är från när jag lyssnade på Jonas Eklöfs samtal med Elisabeth Åsbrink om boken. Finns på Youtube)



tisdag 13 oktober 2020

Recension Den konserverade änkan

Nu har Pockethexan Peter, min kära make, skrivit en recension om en bok som handlar om hans favorit ämne, gamla byråar. Det är förlaget

som har gett ut den här historiska boken.

-------------
Vissa böcker ska inte recenseras, de ska "upplevas", Den konserverade änkan är just en sådan bok. Försöker inte färgas av mitt eget intresse för 1700-talets Sverige. Här finner man inte bara en spännande intrig, klokt och nyfiket skrivet, utan även en målande och levande berättelse. Efter några få raders läsande så befann sig min fantasi redan hemma hos Familjen Haupt. Kände igen föremålen ifrån inventarielistorna ifrån bouppteckningen efter Georg Haupts död. Vill inbilla mig detta i allafall. Mina slutord över detta konstverk till skönlitterärt historiedokument blir: Köp den, låna den eller i värsta fall stjäl den. Skrivet av Oumberlige Peter, nådens år 2020.
"
Det är höst år 1779 i Stockholm. Sara ligger förvirrad kvar i sängen efter bröllopsnatten med sin dubbelt så gamle make, den store möbelkonstnären Georg Haupt. Föga anar hon då att hon bara fem år senare är änka, har sju barn och ensamt ansvar för den berömda verkstaden.
Påtryckningarna att hon ska gifta om sig bli konserverad hopar sig. Hennes ivrigaste uppvaktare är också den man hon fruktar mest, en man som inte skyr några medel i sin jakt på att ta över verkstaden. Ska Sara lyckas stå emot honom och det mäktiga skrået?
Den konserverade änkan är en historisk roman om kärlek, möbelkonst och kvinnors livsvillkor under gustaviansk tid. Med mustigt språk och högt tempo skildrar Hélène Gullberg verkliga personers oberättade öden.
Hélène Gullbergär intendent på Kungliga slottet och har tidigare arbetat som möbelspecialist på Bukowski Auktioner."