tisdag 7 maj 2024

En dag i maj

 När man inte kan ta sig till Kungsträdgården

får man njuta av körsbärsträden där man bor.


#japanskkörsbärsträd

Recension En månad på landet

 Om ni undrar så är det Pockethexan @annis_vardagsnjutning som har skrivit om den här vackra boken. Läs och njut!

------------
Recension av En månad på landet
@JLCarr
Vilken liten pärla detta är! Smått poetisk och lågmäld lämnar den mig med en fridfull känsla efteråt, något jag inte alls förväntade mig de första sidorna in i boken.
Sommaren 1920 kommer krigsveteranen Tom från London till en liten by i Yorkshire för att restaurera en medeltida målning och vi får följa när han med känslig hand blottlägger Den Yttersta Domen samtidigt som han lär känna byns innevånare och det vackra sommarlandskapet. Eller snarare – byns innevånare får lära känna honom och den konstskatt som gömt sig i deras kyrka. Tom blir snabbt involverad i bylivet som bland annat cricketdomare, sångare och tillfällig predikant i metodistkyrkan (!).
Boken har ett lite ålderdomligt språk som sätter stilen. Det är nyfikna bybor som glanar, präster med salvelsefulla betraktelser blandat med kyrksnokare, agraffer, votivbilder och kragstenar, men även kyrkomålningens ingredienser; sikopia, rödjord, musselskal, harts, blodsten …
Det blir en helande månad för Tom, som lämnar byn lycklig. En ljuvlig läsning för mig, som njuter av de träffsäkra betraktelserna av landskapet, byn och dess människor. En femma!



Världsboksdagen

 2024 års Världsboksdagen firade jag med mitt älskade barnbarn Lovis. Vi läste "Ami städar" av Katarina Hambraeus Johansson från Visto förlag som har blivit en av hennes favorit böcker.

Pappa tar fram en hink med vatten och Ami tar fram en vagn och så börjar de städa. Han ställer tillbaks sakerna i skåpen och hon tar ut det som ligger i lådorna. Så fortsätter det, men när de till slut kommer till Amis rum blir allt perfekt. Tillochmed så bra så Ami kan somna.
Lovis ger självklart "Ami städar" en fängslande 5-a för den färgglada boken med de fina teckningarna.



tisdag 16 april 2024

SELFIE om Politik

Nu är det måndag igen och jag har gjort dagens SELFIE.


1. Har du någonsin varit inne på att satsa på en karriär i politiken? Ja, jag hade tankar om det ett tag. Men som med mycket annat kom min smärtproblematik i vägen. Lite svårt att vara aktiv när ett bäcken och en rygg säger nej och det har det gjort i 29 år.

2. Vilken aktuell fråga kan få in dig i en politisk diskussion?   I stort sett allt, men speciellt vården eftersom den berör mig så mycket. 

3. Har du lätt att bestämma vilket parti du ska rösta på när det blir val?   Ja, för jag röstar alltid på samma parti.

4. Läser du tidningarnas ledarsidor?  Nej, tyvärr för jag läser så sällan tidningar. Det är svårt att läsa dem med min dåliga rygg.

5. Kan du nämna en politiker, död eller levande, som du saknar i dagens debatt?  Maria Wetterstrand för hon är min stora idol.   

6. Kommer du att rösta i valet till EU-parlamentet som hålls 9 juni? På parti eller person?  .Ja självklart och jag röstar på ett parti.




måndag 25 mars 2024

SELFIEom sport

Idag ska jag prova något nytt och det är den här utmaningen SELFIE som man ska göra varje måndag.


Idag ska våra SELFIEs handla om sport, vare sig vi är bara publik eller energiskt tränande utövare eller möjligen tämligen ointresserade ...? Ser fram emot era svar och kanske en och annan överraskning?! Hugg i!


1. Så minns jag gymnastiklektionerna i skolan: Jag bara älskade dem! Om det inte var gymnastik för min kropp fungerade inte om det inte var en boll med, Min skola med mig i laget, vi blev nämligen bäst i Sverige på fotboll i sexan. Vi finns t.o.m på bild i årsboken om fotboll. Det var speciellt kul på gymnasiet när killarna upptäckte det och blev avundsjuka.

2. Det är "min" idrott framför andra (som aktiv och/eller som åskådare):Självklart fotboll och ishockey eftersom  jag har SM-guld i dem. Men nu sen 29 år har jag kronisk smärta i rygg och bäcken.

3. Den stjärnan slutar aldrig att lysa på min idrottshimmel: Det finns hur många som helst, men jag får ta min första. Börje Salming för det var han som fick mig att börja älska hockey. Han fick mig även att vilja ha ett par hockeyskridskor så jag kunde börja spela när jag var åtta år. Det var något en flicka inte gjorde på 1970-talet. Jag storgrät på Åhléns här i Stockholm då de inte ville ta fram ett par till mig. Fast då fick dom att göra med min kära mormor som sa till personalen -"Ta fram hockeyskridskor till flickan!" Det var så jag fick mina första hockeyrör!

4. Den boken/filmen/dokumentären/tv-serien med idrottsanknytning kan jag verkligen rekommendera: Självklart är det TV-serien  om Börje Salming. Så bra!

5. När det sänds sport i tv så ... Så ligger jag bänkad framför TVn (eftersom jag inte kan sitta) om det är hockey eller fotboll. Det går även bra med en hel del annan sport bara det inte är gymnastik eller skidor. 

6. Hur sugen är du på OS i sommar?Ja det är ju fotboll även där!

Det har blivit ett troget gäng som levererar en ord-SELFIE vecka efter vecka. Kul! I förra omgången, på temat vårkänslor, var Hannele som vanligt först ut, tätt följd av MrsCalloway, Gerd, Margaretha, Femfemman,  BPNillaSusjosKina, AnkiMiaPaulaÅkeIngridNettan ProfessorDeutschHanna, KrakaCaritaJanerik, och där tror jag att jag fått med alla.

Och dagens sex "triggerpunkter" ser alltså ut så här: 1. Så minns jag gymnastiklektionerna i skolan:  2. Det är "min" idrott framför andra (som aktiv och/eller som åskådare):  3. Den stjärnan slutar aldrig att lysa på min idrottshimmel:  4. Den boken/filmen/dokumentären/tv-serien med idrottsanknytning kan jag verkligen rekommendera:  5. När det sänds sport i tv så ... 6. Hur sugen är du på OS i sommar?

Recension Djuphamn Tove Alsterdal

@alsterdaltove Djuphamn från @lindochco är tredje delen av trilogin om polisen Eira Sjödin i Ådalen. Serien har blivit högt uppskattad och har bland annat vunnit Guldnyckeln.
I Djuphamn har Eira fått inre tjänst på Grovabrott eftersom hon är gravid. Ett dykargäng dyker i Ångermanälven och vid ett vrak hittar de ett skelett. De vet inte åldern på skelettet men efter en undersökning upptäcker de att det är ifrån 1960-talet. Efter ytterligare granskning upptäcker de att personen har blivit mördad.
Eira får uppdraget att lösa fallet då de anser att det är ett kallt fall och att hon ska kunna klara av det utan att det ska bli för tungt för henne. Men efter att tiden går och hon gräver ner sig i alla ledtrådar upptäcker hon att hennes mor var vän till den döde. Han var en i ett gäng med amerikanska soldater som hoppade av från Vietnamkriget och fick fri lejd i Sverige. När sen det amerikanska CIA fick upp spåret på dem i Ådalen blev det jakt på dem.
Eira har fler personliga problem hon vet nämligen inte vem som är far till hennes barn. Är det kollegan hon har haft ett förhållande med eller hennes gamla ungdomskärlek hon hade ett återfall med.
Det bästa med Toves böcker är att hon alltid väver in historiska händelser som gör att man vill veta mer om det. Sedan är det hennes vändningar i berättelsen som gör att man skakas om älskar boken ännu mer.
DJUPHAMN får en djupdykande 4-a av mig för den här ruggigt speciella boken som nästan når ända fram.