Ena stunden skrattar jag högt, Safiers formuleringar är stundtals så underhållande och brillianta. I nästa stund skakar jag på huvudet åt den helt sanslöst löjliga handlingen.
Den tyska familjen Wuschmann, bestående av mamma Emma, pappa Frank samt barnen Fee och Max, blir efter en konfrontation med en tiggare förvandlad till olika monster (en vampyr, Frankensteins monster, en mumie och en varulv). I ett försök att få förbannelsen upphävd startar de en jakt på tiggaren som i själva verket är häxan Baba Yaga. Förmodligen är hon på väg mot Transsylvanien och tillsammans med den goda vännen Cheyenne och Max stora kärlek ,Jacqueline, beger de sig av mot Draculas hemvist. Under resan upptäcker de monstrens olika för- & nackdelar vars egenskaper de nu måste leva med.
Samtidigt som handlingen känns väldigt flummig och inte alls tilltalar mig, ligger det ett djup av känslor mellan raderna och man får en tankeställare om att inte ta allt för givet utan stanna upp då och då och tänka på sina värderingar. Vad och vem är viktig i just ditt liv.
Dessvärre är den här boken ändå tyvärr inget som jag kan rekommendera. hu (2-a)!
Kram Malin"
Om du är i närheten av Arlandastad och vill ge boken en chans. Ta den då med dig hem, läs den och så väntar vi på att få läsa din recension där vi får ta del av vad du tycker om den.
