Har du sett de har pocketarna?

I tisdags var jag och min Oumberlige make till Arlanda och for att vinka av dottern som flög till Sydney, Australien med mellanlandning i London och Dubai. Hon är 20 år och det är hennes första egna resa som hon har arbetat ihop till själv. Där nere i Sydney väntar hennes barndomsvän som var hennes bästis på dagis och de har hållit kontakten sen dess.

Vad gör man om man är en Pockethexa och är på Arlanda? Jo självklart lägger man ut några hexpocketar för folk att hitta så att de kan vara med i min bokring "Pockethexorna på utflykt".

Första boken var den enda boken på engelska jag hade så den lade jag självklart vid British Airways incheckningsdisk i terminal 2. Det var Michael Byrnes pocket "The genesis plague" som hamnade på deras disk.
Har du hittat den?

Efter det hade vi 2 timmar tillsammans innan det var dags att säga adjö till vår älskade dotter.  De tiden tillbringade vi i terminalens café med att dricka te, caffelatte, cola och äta baguetter med salami och brieost, äppelpaj och blåbärsmuffins. Ingen LCHF kost där inte...men det e hon värld vår lilla sötnos!

Vid cafét lade jag ut bok nr. 2 som blev  Joy Fieldings bok "Djupt vatten", en perfekt bok för någon som ska på en solsemester eller ut och segla på det blå. Bara man har nerver av stål...är det du som har det?

Den 3-e och sista boken för den här gången tog min dotter med sig innanför incheckningen där maken och jag inte fick komma med, där la hon den. Kanske en som ska till USA på en shoppingtour hade turen att hitta Paul Austers trilogi "The New York trilogy" fast den är på svenska.
Hur är det är det du som har fått den?

Ni som har hittat de här hexpocketarna skriv en rad så att jag vet att de har fått bra hem.

Eller ni som har läst de här böckerna vad tycker ni, är de något att ha eller ger de ingen kick att läsa dem?

Svärdotterns rec. av Sanningen om Alice

Jag har förärats en väldigt gullig och rar svärdotter som förutom att hon är en duktig handbollsspelare och studerar till veterinär så älskar hon att läsa böcker. Vilken dröm för en Pockethexa!

Vi har under åren pratat mycket om böcker och så har hon även varit leverantör av Hexpocketar där den som har fått resa längst är Cecilia von Krusenstiernas bok "En spricka i kristallen" och den lämnade hon lämnade på hotell Phuket Kata resort i Thailand, har du hittad den?

Men även jag har lämnat över böcker till henne som jag har fått på olika bokevent. Den här gången fick hon Rebecca James bok "Sanningen om Alice" av mig efter jag var på Skugge&Co "Bokevent med eldar, vin o god mat" den 24 mars i år.

Rebeccas bok tillhör gruppen böcker "unga vuxna" 14-25 år ca. eller YA (young adults) som en del kallar det för. Vi vuxna som var på releaspartyt hyllade boken och sträckläste den eftersom vi nog alla blev lite nostalgiska och tänkte tillbaks på våra ungdomsböcker, fast den här nya ungavuxna gruppen riktar sig till äldre "ungdomar" än de som var på vår tid då de nog bara var till 17-års åldern.

Pockethexan Jessicas recension av Rebecca James bok

"Sanningen om Alice".

Den inleds med att man får reda på att Alice, den karismatiska och populära tjejen som alla vill vara med den har dött och bokens huvudperson, den udda ensamvargen, Katherine, inte vill gå på hennes begravning fast de mot alla odds hade blivit bästisar. Katherine hade nämligen flyttat till Sydney och bytt både namn och skola för hon ville hålla sanningen om sig själv hemlig, för hon kände sig ansvarig för att hennes yngre syster hade blivit våldtagen och mördad. När så Alice bryter igenom hennes mur som hon har byggt upp runt sig börjar ett nytt liv för Katherine, ett liv med fester, skratt och bus. Men hur är det egentligen? För plötsligt ändra Alice stil och då inte till något bättre utan hon börjar förfölja Katherine och låter henne inte vara utan ska styra hela hennes liv. Är hon ett riktigt psyhco eller ligger det något annat bakom?

Jag tycker att det här är en för hemsk bok, överdrivet hemskt som tex. att det är tre personer som dör av Katherines närmaste släktingar och vänner, det blir för många sorgliga saker. Man kunde ha gjort det spännande utan att alla hade behövt dö, det blir bara överdrivet. Överdrivet hemskt och för negativt. Som tex. varför behövde hennes kille dö och det känns som att man inte ens behöver läsa boken när man ändå vet hela tiden att han ska dö.

Att boken är uppdela i tre olika berättartider gör att man tror att hon vill göra det överdrivet där också, det stör inte mig så mycket mer än att det känns som att hon gör det för att boken ska bli "finare".

Om man översätter den engelska titeln direkt till svenska så får boken en helt annan betydelse tycker jag och den passar mycket bättre in på boken försa på att ondska kan vara vacker, hur man nu kan tycka det? Men den engelska titeln på boken säger i alla fall mer än den svenska gör, för den passar inte alls in på boken.

Det jag tyckte vad bra med boken var språket, jag gillar hennes sätt att skriva på därför ger jag den bara ett litet "Hu!" i betyg annars hade det blivit ett stort.

Gästrecensenten Jessica- Pockethexans ena svärdotter

Vill du läsa en "feelgood"-bok...?

..som utspelar sig i det evigt sommarvarma Sydney,

med tre party sugna systrar som dessutom är trillingar.

"Tre önskningar"

av

Liane Moriarty

är då en bok för dig!

Det här är en sådan där bok som man läser med ett leende på läpparna fast det händer en del jobbiga saker för systrarna.

Först har vi Lyn den på ytan framgångsrika systern, sedan hennes raka motsats Gemma ett dagdrömmande yrväder och så till sist Cat som är den coola självsäkra systern. Eller hur är det egentligen? Allt ställer sig på sin spets när trillingarna Kettle ska fira sin årliga födelsedagsmiddag tillsammans och ingenting blir riktigt som man har tänkt sig.