POCKETHEXORNA

Jag har varit inne på min makes sida på Facebook och hittat en recension av Ann Rosmans senaste bok Vågspel från Bonniers bokförlag. Det det jag gillar allra mest med hennes böcker är att hon blandar mina två favoritämnen när hon skriver, deckare och historiskt. Att hon sen hela tiden måste få med båtar och segling i varje bok får en sådan här landkrabba som jag försöka stå ut med. När man läser hennes böcker så förstår man att det för henne verkligen är äkta kärlek till båtar och hav,. Om jag tänker tillbaks på mina intervjuer med henne så minns jag att hon berättade att hon har seglat till några av de yttre öarna i norra Skottland. Då betyder det att hon verkligen vet vad hon talar om!
Här kommer nu min makes egna ord om vad han tycker om boken. Håll till godo o skriv gärna en kommentar och berätta vad du tycker om den!

-Allt ska man då göra själv. Puddingarna på bilden är Fru Olofsson alias Pockethexan och den eminenta författaren Ann Rosman .
Så här ligger "landet". Lilla Frun har varit skitdålig igen under våren och har inte orkat med att läsa allt, dessutom somnar hon till hela tiden pga av sin nya medicinering.
Det är då Oumberlige Peter griper in på sin Hustrus inrådan. Eftersom jag läser allt av Ann Rosman och är stort fan av henne så är det inget problem att skriva en recension som Lilla Frun ber mig göra, då detta är en perfekt bok under sommaren för lata sköna semesterdagar i hängmattan............eller på muggen hos Svärmor för att få vara ifred ett stund.

"Den 5 juni 1916 förliser det brittiska krigsfartyget HMS Hampshire utanför Orkneyöarna. Med sig till havsbotten tar det 700 man inklusive krigsministern Lord Kitchener. Första världskriget pågår och enligt ryktet var fartyget på väg med dyrbar last till Ryssland när det gick på en tysk mina. Många är dykarna som med livet som insats försökt finna och bärga Hampshires mytomspunna skatt.
Nästan hundra år senare hittas en segelbåt drivande utanför samma kust. På däck finner man blod och andra spår efter slagsmål. Båten tillhör Bo Stenman, pensionerad dykare hemmahörande i Marstrand. När det står klart att det var Bo själv som seglat båten beger sig kriminalinspektör Karin Adler och hennes kollega Folke till Orkney för att bistå polisen i utredningen. En kropp hittas och ytterligare en båt, och i jakten efter svar på vad som hänt blir kopplingarna mellan den försvunne Bo och det för länge sedan förlista fartyget allt starkare. En dykexpedition vid vraket på sjuttiotalet höll på att sluta i katastrof och av någon anledning har Bo Stenman gjort sig ovän med många av sina tidigare dykarkollegor.
Ann Rosmans sjätte bok med Karin Adler från Marstrand i huvudrollen utspelas på de gröna och vindpinade Orkneyöarna, en plats med levande folktro och djupa hemligheter. En plats för död och innerlig kärlek."
”Deckare som inbjuder till sträckläsning”
Göteborgs-Posten

Man behöver absolut inte läst de fem tidigare böckerna av Ann Rosman för att njuta av denna spänning och fakta späckade skönlitterära deckare. Boken kanske inte är något för den "sjösjuke", fast då kan man ju i sintur njuta av att man ligger och läser på landbacken. Även i denna bok så lär ingen bli besviken, Rosman är en mästare i att växla mellen då och nutid och varva fakta med trovärdig fiktion. Alltså.......som vanligt då det gäller något i bokväg som Oumberlige Peter gillar. Köp den, låna den eller i värsta fall sno den.......bara du läser den. Årets sommarläsning alltså. Får fem Midsommarstänger av fem möjliga av mig......flaggan i topp med andra ord.
Lilla Frun som är en van recensent, skriker då jag skriver detta.
"-Peter, du kan inte bara ge ros, du måste även ge ris!"
Hm.....ris....till en underbar läsupplevelse? Hon är lite konstig hon, Lilla Frun....okej då, det är för lite erotik i "kabyssen" kanske jag skulle kunna säga........fast å andra sidan är det ju en massa andra författare som skriver om drypande heta stunder och jag är övertygad om att Rosman hoppar över detta och lämnar detta område fritt till läsaren. För inte vet vi vad som hände på Krigsfartyget HMS Hampshire 1916. 700 läderbögar i uniform på ett krigsfartyg bestyckat med århundradets värsta kanoner.........det kunde ha blivit en helt annan berättelse..........hm....nu spårade jag ur som vanligt....som sagt läs den. Ha en fin sommar! Kram ifrån Oumberlige Peter!