Recension Den konserverade änkan

Nu har Pockethexan Peter, min kära make, skrivit en recension om en bok som handlar om hans favorit ämne, gamla byråar. Det är förlaget

Historiska Media

som har gett ut den här historiska boken.

-------------

Vissa böcker ska inte recenseras, de ska "upplevas", Den konserverade änkan är just en sådan bok. Försöker inte färgas av mitt eget intresse för 1700-talets Sverige. Här finner man inte bara en spännande intrig, klokt och nyfiket skrivet, utan även en målande och levande berättelse. Efter några få raders läsande så befann sig min fantasi redan hemma hos Familjen Haupt. Kände igen föremålen ifrån inventarielistorna ifrån bouppteckningen efter Georg Haupts död. Vill inbilla mig detta i allafall. Mina slutord över detta konstverk till skönlitterärt historiedokument blir: Köp den, låna den eller i värsta fall stjäl den. Skrivet av Oumberlige Peter, nådens år 2020.

"

Det är höst år 1779 i Stockholm. Sara ligger förvirrad kvar i sängen efter bröllopsnatten med sin dubbelt så gamle make, den store möbelkonstnären Georg Haupt. Föga anar hon då att hon bara fem år senare är änka, har sju barn och ensamt ansvar för den berömda verkstaden.

Påtryckningarna att hon ska gifta om sig bli konserverad hopar sig. Hennes ivrigaste uppvaktare är också den man hon fruktar mest, en man som inte skyr några medel i sin jakt på att ta över verkstaden. Ska Sara lyckas stå emot honom och det mäktiga skrået?

Den konserverade änkan är en historisk roman om kärlek, möbelkonst och kvinnors livsvillkor under gustaviansk tid. Med mustigt språk och högt tempo skildrar Hélène Gullberg verkliga personers oberättade öden.

Hélène Gullbergär intendent på Kungliga slottet och har tidigare arbetat som möbelspecialist på Bukowski Auktioner."

Recension Drömmarnas bok

Hej bloggvänner här kommer årets första inlägg, bättre sent än aldrig. Jag kämpar för att kunna skriva mina texter eftersom jag är språklig dyslektiker, alltså jag har problem med meningsuppbyggnaden när jag skriver. Hoppas att ni har förståelse för mina ibland bakvända och upprepande texter. Det jag vet att ju mer jag skriver, desto lättare blir det. Är det någon där ute som har liknande problem? Vore jättekul att komma i kontakt med någon och höra hur den personen har tacklat sina problem.

Som tur är är vi fler Pockethexor som skriver på den här bloggen och idag är det Pockethexan Anni som har läst och recenserat Nina Georges bok "Drömmarnas bok" från Bazar förlag. I sin text har Anni berättat att det här är del 3 i en trilogi. De heter "Den lilla bokhandeln i Paris" och "Den lilla bistron i Bretagne".

Läs Annis ord om "Drömmarnas bok".

En stor KRAM till er alla på Alla hjärtans dag!

-"Drömmarnas bok av tyska Nina George är tredje och avslutande boken i det som visar sig vara en trilogi om förgängligheten.

De två tidigare böckerna ångade feelgood utan att vara smetiga, de lockade till resor och jag satt med kartor framför mig för att leta rätt på platserna som beskrevs. Jag var inte alls beredd på att den här boken skulle vara så annorlunda, att den skulle handla om sorg och svåra livsval på ett betydligt djupare plan.

Bokens kapitel berättas omväxlande av de tre huvudpersonerna; Henri som räddar ett barn och själv hamnar i koma, hans son Sam som aldrig träffat sin far och Eddie, Henris tidigare flickvän som i sin tur inte hade en aning om att det fanns ett barn.

Henris kapitel består av de drömmar han har där han befinner sig i sin parallella verklighet, ibland med bara en tunn hinna mellan sig och återuppvaknandet. Dessa kapitel är bitvis ganska röriga att läsa då de svävar ut i kringelkrokar som jag inte upplever driver berättelsen framåt.

Sam är en känslig kille som uppfattar mycket av sådant vi andra inte känner, han läser av sin pappa och kommer närmare honom än vad läkarna kan göra. Han skolkar från skolan för att få vara med sin pappa så mycket som möjligt.

Eddie får en roll hon alls inte önskat sig men samtidigt inte kan avfärda och kastas mellan skuld, sorg och kärlek. Hon hjälper Sam att få en tydligare bild av den far han aldrig känt och tillsammans bearbetar de den smått absurda situationen. Dag efter dag.

En biroll spelas av Madelyn, en traumatiserad flicka på samma sjukhus som Henri. Sams förmåga att läsa av människor och känslor får honom att försöka hjälpa henne tillbaka till livet på ett mycket charmerande sätt.

Hur man tar emot boken beror mycket på var man befinner sig i livet och vad man har i sin ryggsäck, men även om den kan upplevas tung att läsa är den också trösterik och kärleksfull. Slutet blir kanske inte det man önskar, men det kan bli bra ändå.

Jag ger boken ett Hi! = en fyra"

En dag på Arlanda

I torsdags vinkade jag av min 21-åriga dotter på Arlanda. Hon reste till Dubai där hon ska arbeta som arbetsledare på samma firma som hon har jobbat för här i Sverige under vintern. Hur länge hon ska vara borta är inte bestämt. Det kan bli allt från en månad till ett halvår eller t.o.m ett helt år. Den största omställningen blir nog ändå värmen eftersom det kan bli upp till nästan 50 grader Celsius i augusti.

Det positiva med att vara på Arlanda är att det är så lätt att få nya följare till min bokklubb=bokring "Pockethexorna på utflykt". Den här gången gjorde jag något nytt jag pratade direkt med resenärerna och frågade om någon var intresserad av att läsa en av min "hexpocketar" som jag delade ut. De ska läsa pocketen sen recensera den och tala om vad de tycker om den och ge den ett betyg i den 5-gradiga skalan från stort "HI!" till ett litet "Hu!" och där "Hm!?" är en 3-a. Jag hoppas att de även vill ta ett foto på hur det ser ut där de läser sin bok och skickar med det i sitt mail till mig.

Den här gången delade jag ut två pocketar och det var Linda Olsson "Nu vill jag sjunga milda sånger" och Elisabeth George "Till minnet av Edward". Det svåraste var att hitta någon som inte redan hade läst Elisabeths böcker eftersom det här är en av de första böckerna i serien om kommissarien Thomas Lynley och Babera Havers. Men när jag hittade en yngre tjej som gillar att läsa böcker och som stod vid incheckningen ville hon väldigt gärna vara med i bokringen och bli en Pockethexa. För den första kvinnan som jag frågade om hon ville ha en av mina pocketar tog mer än gärna Lindas bok för den andra hade hon redan läst.
Nu väntar jag med spänning på att få höra vad de här två tycker om sina"hexpocketar" och hoppas att de även skickar med foton på hur det ser ut där de läste böckerna.

Vill du också få en hemlig pocket att läsa o sedan skriva om?
Skicka då ett mail till mig på pockethexan@live.se så kommer det hem en till dig!