måndag 25 mars 2024

Recension Djuphamn Tove Alsterdal

@alsterdaltove Djuphamn från @lindochco är tredje delen av trilogin om polisen Eira Sjödin i Ådalen. Serien har blivit högt uppskattad och har bland annat vunnit Guldnyckeln.
I Djuphamn har Eira fått inre tjänst på Grovabrott eftersom hon är gravid. Ett dykargäng dyker i Ångermanälven och vid ett vrak hittar de ett skelett. De vet inte åldern på skelettet men efter en undersökning upptäcker de att det är ifrån 1960-talet. Efter ytterligare granskning upptäcker de att personen har blivit mördad.
Eira får uppdraget att lösa fallet då de anser att det är ett kallt fall och att hon ska kunna klara av det utan att det ska bli för tungt för henne. Men efter att tiden går och hon gräver ner sig i alla ledtrådar upptäcker hon att hennes mor var vän till den döde. Han var en i ett gäng med amerikanska soldater som hoppade av från Vietnamkriget och fick fri lejd i Sverige. När sen det amerikanska CIA fick upp spåret på dem i Ådalen blev det jakt på dem.
Eira har fler personliga problem hon vet nämligen inte vem som är far till hennes barn. Är det kollegan hon har haft ett förhållande med eller hennes gamla ungdomskärlek hon hade ett återfall med.
Det bästa med Toves böcker är att hon alltid väver in historiska händelser som gör att man vill veta mer om det. Sedan är det hennes vändningar i berättelsen som gör att man skakas om älskar boken ännu mer.
DJUPHAMN får en djupdykande 4-a av mig för den här ruggigt speciella boken som nästan når ända fram.



Inga kommentarer: