Vinterns bästa deckare

Nu har jag bestämt mig, fast vintern ännu inte är helt slut. Jag har nämligen läst vinterns bästa deckare/thriller och till på köpet är det en svenska som har skrivit den!

Det är nämligen så att när man kombinerar verkliga händelser med en fiktiv berättelse så tycker jag att man får de bästa böckerna. Det spelar ingen roll om det är romaner, deckare, barnböcker eller fantasy alla blir bättre när det finns en "levande" historia i dem.

I den här boken som jag vill belöna har författarinnan vävt in Svensk historia om "Kirunasvenskarna" i sin som hon beskriver det "en kriminalroman och en storslagen svart släkthistoria".
Det rör sig alltså om de svenskar som efter första världskriget valde att flytta till Sovjetunionen för att vara med och bygga upp det nya drömlandet. Det är sådant man har hört talats om men ändå inte fått höra vad som verkligen hände hur mycket de fick betala för att komma in i landet (en traktor, cykel eller bil om man inte blev inbjuden av partiet som en del blev). Det är fruktansvärd fakta att ta del av när man får höra vad som hände de som frivilligt sökte sig in i landet för att vara med och bygga upp det. Boken är nästan värd att läsa bara för att få ta del av den här skrämmande delen av vår historia.

 

Vinters bästa deckare och vinnaren av Pockethexornas pris är:
"I tystnaden begravd" och är skriven av Tove Alsterdal.
Från förlaget Lind co och HÄR är hennes hemsida och där kan du läsa allt om henne och hennes böcker. 

Boken handlar om en kvinna i karriären som tycks ha allt, men hon lämnar pojkvännen och flyttar hem till Stockholm efter att ha förlorat sitt drömjobb i London. Väl hemma upptäcker hon en mängd nya saker som hon inte känt till. För när hon besöker sin dementa mor på äldreboendet pratar hon nämligen inte svenska längre utan har gått över till sitt barndomspråk som är meänkieli, Tornedalssvenska.
Samtidigt försöker en mäklare nå henne för att höra om hon vill sälja sin familjs hus vid Torneälv. Vad är det här? Det här har hennes mamma aldrig sagt något om, att de har ett hus i byn Kivikangas. Varför har hon behållit det här för sig själv? Mamman har varken varit där sen hon flyttade därifrån i sin ungdom eller ens pratat om det. Tills nu, men nu kan ingen förstå henne.
Samtidigt händer det fruktansvärda saker i den lilla byn, för någon mördar byns store hjälte, skidkungen. Man misstänker självklart de ryssar som ska ha setts i byn, för inte kan det vara någon av byborna?
När hon kommer upp till den snötyngda Tornedalen för att "bara" sälja huset dras hon in i byns händelser. För de anser självklart att hon är en av dem och hela hennes släkthistoria rullas upp och hon kan inte låta bli att fylla i de luckor, för nu vill hon veta allt om sin historia och vad som har hänt. Det betyder också att hon dras in i utredningen av vad som har hänt med skidkungen som visade sig vara hennes närmsta granne om hon bara kan komma fram i snön.
Under tiden sker det saker i Ryssland. Män anmäls saknade och hittas mördade. Kan det verkligen ha något att göra med det som sker i den lilla svenska byn?

 

I släktens hus hittar hon en bunt med brev från 1930-talet. Vad har de för betydelse?

 

Uhtua, den 4 mars, 1933

 



Kära Siri!

 

Det är en svår vinter vi har, men framsteg sker överallt. Arbetet

med väg 89 går framåt, trots att materialen saknas. Det finns

sabotörer som vill hindra denna vägsträckning, Sovjet-Unionen

har många fiender. Vi läste i tidningen att människor i Europa

tvingas äta lik av sina egna. Hur klarar ni svälten? Många barn

har dött här i Uhtua i vinter, även svenska. Läkarna kan ingenting

göra och då har Sovjet-Unionen ändå den bästa sjukvården.Då

tänker jag på er därhemma. Om flickan skulle bli sjuk.

Till sommaren ska målen från fem-årsplanen vara uppnådda,

ett helt år tidigare! Då hämtar jag Dig och lillflickan.

Jag lovar.

Din,

Gunnar

 

 

Nu förstår ni väl varför jag harblivit så fascinerad av den här boken som jag självklart ger

ett stort HI! i betyg.

Läs och njut!!! 

...........................

Adlibris

Bokus

CDON