Tack för en trevlig helg alla skrivarvänner!

Varför oroade jag mig för att gå på författarinnan Barbara Voors skrivarkurs?

Det var ju inget problem alls och det var mycket trevligt och hur kul som helst, inte alls som i skolan med pekpinnar, läxor, prov och betyg.

Här var det berättande, information, diskussion och skrivuppdrag som mer kändes som lekar än som skoluppgifter, ändå känns det som jag har lärt mig ofantligt mycket och fått många "nycklar" för att kunna låsa upp de stängda rummet som jag ska sitta och skriva i enligt Steven King och Barbara Voors höll med. Men när det är dags för redigering ska det vara en öppen dörr till det du har skrivit och du ska ta in många olika personer som ska vara med och tycka i den här processen. Låter helt rimligt!

Helgens skrivarkurs höll författarinnan Barbara Voors tillsammans med prästen Hanna Nyberg i Katarina församling på Söder här i Stockholm. det vara mycket klokt vi fick höra men det bästa hon sa när vi pratade om att hitta rätt i sitt skrivande utan att lämna ut för mycket om sig själv:

Det här sa Barbara Voors som ett tips eller motto;

-"Svårt att skriva utan att visa vem man är

svårt att skriva utan att veta vem man är."

Tack alla för en härlig helg!

Nu vill jag skriva mer!!!

Under tiden ni väntar på min bok läs då Barbara Voors gripande bok "Mina döttrars systrar" (den jag håller i handen och fick signerad av Barbara). Hon berättade att hon helst skriver om syskon och det här är verkligen en bok om syskon och syskonkärlek och att vara där för varandra. Barbara har ett så vackert språk och kan skriva om svåra saker fast det inte känns som att det, läs hennes bok och du kommer att önska att du också har minst en syster!

Hjälp, jag ska på skrivarkurs!

Hjälp jag vet inte vad jag har gett mig in på....!

I helgen ska jag vara inne vid Katarina kyrka på Söder där den duktiga författarinnan Barbara Voors ska hålla i en skrivarkurs för ett gäng "galna" bokbloggare med författardrömmar. Det är så det känns idag och jag har fått lite kalla fötter om jag verkligen ska gå, jag som nästan är dyslektiker (fick den "domen" när jag gjorde mitt CP-prov (80-talets nationellaprov) i svenska på gymnasiet. För varje sådant här inlägg på bloggen måste jag gå in och rätta mig minst 2 gånger innan jag kan känna att det nog går att visa för er och då är det ändå inte helt rätt grammatiskt Jag ska kanske skylla på att jag är utlänning, ja alltså att jag har utländska föräldrar som kom hit på 50-talet ifrån Danmark och Finland. Eller jag kan skylla på att jag har så dålig syn....fast nu har jag ju läsglasögon så om jag tar med dom så kan jag inte skylla på det heller.

Fast så är jag osäker på om jag kommer att kunna hitta på något att skriva om, men jag drömmer ju om att kunna skriva mina tre deckare som jag har i huvudet och som jag vill få hjälp med att kunna "få ut" alltså kunna skriva dem. Jag skulle kanske kunna hyra in en spökskrivare istället....men de kostar nog en hel del.

Nu har jag det, jag går på kursen och så träffar jag någon där som är duktig på att skriva men inte har något att göra och vill ingeting hellre än att skriva åt någon som har en "bok i sig".

Så gör jag!

Eller?

Är det någon som har gått en skrivarkurs och kan berätta hur det är, om jag ska tänka på någonting speciellt för att inte göra helt bort mig eller oroar jag mig helt i onödan?