Visar inlägg med etikett bio. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bio. Visa alla inlägg

fredag 14 juli 2017

Recension av Tystnaden

Pockethexan Malin har läst och recenserat "Tystnaden" av Shusaku Endo från Atrium förlag. Boken kom ut redan 1966 men har nu getts ut igen med en ny översättning. Boken har även gjort en film av boken och det är ingen annan än den kända filmregissören Martin Scorseses. På engelska heter den Silence och den hade premiär mars i år.




-"Under 1960-talet var kristendomen förbjuden i Japan och de som ändå hade denna tro förföljdes, fängslades och torterades svårt. De missionärer som skickats dit från Europa försvann under mystiska omständigheter. 

I boken "Tystnaden" ,av Shusaku Endo, får man följa några unga portugisiska jesuitpräster som illegalt tar sig in i Japan för att fortsätta missionsverksamheten samt söka svar på vad som egentligen hände deras högt älskade lärare och trosbroder, Ferreira. 

Boken kom ut första gången 1966 och jag har precis läst den nyare utgåvan av översättarna Eiko och Yukiko Ouke. För att komma närmare 1600-talets verklighet samt likna författarens ursprungliga version baserat på 1910-års bibelöversättningar, har översättarna försökt hålla sig till en ålderdomlig språkstil vid bla. bibelciteringar, ortsnamn och diverse dialoger. 

I början tyckte jag boken var väldigt svår att komma in i, språket tilltalade mig inte riktigt och det var rörigt, inget sammanhang kändes det som. Hade jag inte blivit förfrågad om en recension av självaste Pockethexan hade jag nog lagt undan boken men som tur var fortsatte jag läsa och den visade sig vara bra. 

Koncentrationen ligger på prästen Sebastian Rodriques, en av jesuitbröderna som åker till Japan. Första halvan är brevskrivande och i jag-form. Upplevelser och tankar som portugisen har under den tuffa färden över osäkert hav och den första tiden i det Kristushatande landet. 
Andra delen är skriven i berättande-anda, sett ur betraktarens ögon. Rodriques nämns här som Padre, eller prästen. 

Det är en intressant roman med många andliga tankar. Skillnaderna mellan den kristna tron och buddhismen jämförs, likaså tillbakablickar till Kristus lidande och sveket från Judas.
Under en period tvivlar Rodriques på Guds tystnad och existens och funderar mycket på meningen med livet. Just tankebanor om människors fasta tro på någonting och svårigheten att övertyga andra något man brinner för går som en röd tråd. Vem är stark? Vem är svag? Vems tro är den rätta? 

Boken har filmatiserats och det ska bli kul att se hur Martin Scorsese lyckats göra en film av dessa tankar och frågeställningar som dominerar i "Tystnaden". 

Jag ger boken en stark trea och överlåter stafettpinnen till min älskade man som också vill läsa den. 

Kram Malin"






torsdag 5 mars 2015

Någon som varit på bio nyligen?

Då menar jag om ni har varit och sett de båda bästsäljande böckerna "Fifty shades of grey" och "Cirkeln"? För då kommer man självklart till den stora frågan, är boken eller filmen bäst? Eller det värsta av allt och det som vi bokälskare brukar förfara oss över, det är om de har förstört boken med att göra filmen. Alltså om filmen inte alls lever upp till "det" som gör boken så speciell och älskad.


Nu har inte jag läst "50 nyanser av honom" böckerna utan bara det som har skrivits om dem som bland annat Malin S. recensioner som jag har gett ut HÄR på min blogg.
Däremot är jag en av de där vuxna som älskar "Cirkeln" vilket ni kan läsa om HÄR för det är ett av mina inlägg om boken. Den är ju skriven i den nya bokkategorin böcker för "ungavuxna", alltså för läsare i åldern ca. 15-25 år. Fast man skulle i stället säga från 15 och fram åt, för vi äldre är också väldigt förtjusta i den här typen av böcker. Kanske speciellt för att den inte fanns när vi var i den åldern som man även kan kalla för bokslukaråldern.


Nå vad tycker ni om filmerna blir det "HI!" eller "HU!"? Skriv och berätta för jag är verkligen nyfiken på att få höra var NI tycker och inte bara vad proffstyckarna tycker. 
 
 

torsdag 26 januari 2012

Bok på villovägar


Vad gör man när man går där hemma och bara längtar efter att det DÄR brevet som ska komma med posten och det ska innehålla det DÄR som du har längtat efter så länge. Det kan vara den där efterlängtade hälsningen från en vän, en oväntad utbetalning, den där snygga toppen som du har köpt på postorder. Eller som i mitt fall där jag väntade på Caroline Engvalls en signerad bok "Skamfläck" för jag hade träffat henne när jag var på bio och hon hade lovat att skicka en bok till mig så jag var förvånad att den inte kom utan tiden bara gick utan att jag fick något brev.

Men så en dag, kom äntligen brevet! Fast något är fel...
Det är bara ett helt tomt kuvert men det sitter ett litet klistermärke på kuvertet  med texten:



"Denna försändelse har skadats i posthanteringen.
Vi ber om ursäkt.
 Posten."
 och så är det telefonnr. till Kundtjänst.


Skadats, den är ju helt öppen så att hela innehållet har ramlat ur. Jag ringer kundtjänst och frågar vad jag ska gör och de säger att det jag kan göra är att felanmäla mitt brev och berätta vad det var i brevet. Tänk vad bra det var en signerad bok jag skulle få för det var det som gjorde att de kunde hitta min bok bland berget av allt som "råkas" skadas under posthanteringen.






Så nu när jag nästan helt hade gett upp om att få min bok från Caroline som jag träffade före jul, men så ringde de ifrån Posten i förra veckan och berättade att de hade hittat min bok och att de skickar den i ett nytt kuvert.

Tack Caroline Engvall för min signerade bok "Skamfläck", NU har jag fått min efterlängtade bok som jag med glädje ska läsa nu när den har kommit fram tack vare Postens detektivarbete!
Hon har även startat bloggen "Inte till salu" som är till stöd för de här utnyttjade tjejerna hon skriver om i den här boken och hennes tidigare bok "14 år och till salu".






lördag 10 december 2011

Smurftider

Har ni varit på bio och sett filmen "Smurfarna, va smurfarna är vi?"?
Eller har ni tänkt ge bort den som DVD i julklapp till några små släktingar?

Vad vet ni om smurfarna? Vet ni att de egentligen är seriefigurer och att de skapades på 1950-talet av den belgiske serieskaparen Pierre "Peyo" Culliford, för äventyrsserien Johan & Pellevin?
Vet ni att det var först 1959 som deras första egna serie kom ut?














Men framför allt vet ni att de ser egentligen ut som de gör på bilden till vänster och att man fortfarande kan köpa de "riktiga" seriealbumen ifrån SEMIC förlag och att de är lika roliga nu som då och att man inte kan låta bli att bli förtjust i de små söta plastfigurerna som också finns att köpa än idag!


torsdag 1 december 2011

Ska du gå på bio i dec.? Då ska du se...



...filmen jag var på förhandsvisning av, nämligen filmatiseringen av Marianne Fredrikssons succé roman "Simon och ekarna"!

Det kanske säger sig självt att det här är en bra film när man ser skådespelarlistan med Helen Sjöholm o Bill Skarsgård och namnet på regissören, den prisbelönte Lisa Ohlin.

Men att det skulle vara en så vacker och pampig film med mycket klassisk musik som gjorde den ännu starkare både i skildringarna av människorna men även när det hände viktiga saker i filmen.
Tex. när de tyska nazisterna var på besök i Göteborg och den kanske 12-årige Simons ser de tyska militärfordonen, men den som reagerar starkast är hans judiske klasskamrat för att inte tala om hans mamma som inte klara av situationen med tyska soldater i Göteborg.
Hon gör det som hon tror är det bästa för familjen, jag ska inte berätta för mycket men jag kan säga att det inte är något bra sätt hon kommer på och allt det här sker till mycket musik.

Även när kriget bröt ut och Tyskland intog Danmark och Norge och man inte visste hur det skulle gå för Sverige så var det till pampig klassisk musik.

Fast de starkaste bilderna är nog när pojken Simon ska sluta "leka" med sin älskade ek som är hans vän, för nu har han lovat pappan att inte leka där eftersom han nu ska börja i den "fina" skolan i stan och där kan han få riktiga vänner.

Ni som har möjlighet, gå och se den här filmen för den är något extra men
framför allt om ni inte har läst boken, läs den!!!

När vi kom till biografen Park blev jag väl omhändertagen för personalen visade vägen upp till balkongen där jag kunde ligga i min solstol och se på filmen. Kameramannen var t.o.m så gullig att jag fick låna hans "hemlig hus" när det blev en jätte kö längs trappan ned till källaren där besökarnas låg.

Det som var extra kul med mitt första biobesök på 22 år var att när vi började prata med grannarna i raden framför oss så visar det sig att det är författarinnan Caroline Engwall som har skrivit "14 år och till salu" och "Skamfläck" som sitter där t.hö. Jag har läst hennes första bok och den är ute som Hexpocket i min bokring.

Hon fick mitt visitkort och vi har mailat varandra och Caroline berättade att det har skapats en hjälpsajt för de här flickorna som hon skriver om (för de finns i verkligheten!!!)

Sajten heter Intetillsalu.se och klicka HÄR så kommer ni dit och om ni vill göra en god gärning iför jul så skriv om sajten hos er också och berätta om att den finns för den kan hjälpa många som behöver det!

söndag 27 november 2011

Pockethexan ska på förhandsvisn. av Simon o ekarna

I morgon ska jag göra något som jag inte har gjort på många år, jag ska gå på bio!
Och inte vilken biofilm som helst, utan en förhandsvisning av filmatiseringen av Marianne Fredrikssons roman "Simon och ekarna" från 1985.

Det ska bli väldigt spännande att få gå på en förhandsvisning och då med en film av en bok som jag har läst. Fast det var ju på 80-talet så det är en del luckor om vad boken handlar om, jag kommer ihåg att den gjorde starkt intryck på den då kanske 22-åriga Pockethexan.

Det jag minns av boken är att Simon, som spelas av Bill Skarsgård, är en judisk pojke som adopteras av ett socialistiskt arbetarpar i Göteborg. Han växer upp under andra världskriget och han känner sig aldrig riktigt hemma i sin familj där pappan tycker att man ska arbeta hårt och inte läsa en massa och hans mamma, spelas av Helena Sjöholm, är en varm och omhändertagande person som skämmer bort honom. Simon träffar sen en pojke från en helt judisk familj som har flytt ifrån krigets Tyskland. Pappan i familjen driven en bokhandel och när de båda familjerna börjar lära känna varandra är det som gjort för att det ska bli kulturella och känslomässiga krockar.

Det är Bonnier Pocket som har bjudit in mig och en vän till den här förhandsvisningen och de har gett ut en nyutgåva av boken och då med en bild från filmen som omslag. Det vänstra omslaget är från 80-tals boken.

Regissören till filmen är Lisa Ohlin och säger i en intervju i dagens SvD att hon känner igen sig i Simon och hon -"vet vad familjehemligheter kostar." Hon har tidigare gjort filmerna "Veranda för en tenor" och "Tillfällig fru sökes".


fredag 15 januari 2010

Snabba cash som bok el. film?

En av bokringen "Pockethexorna på utflykt"s böcker kommer nu ut på bio med start idag!


Har ni som jag fått, för så där två år sedan, Jens Lapidus pocket "Snabba cash"?

Har ni som jag tittat på den där boken o tänkt -"hm, den var inte så tokig kunde nog bli en bra film..." ?

Har ni som jag läst att Jens Lapidus bok "Snabba cash" har biopremiär idag?

Har ni som jag läst vad det står längst ner på reklamaffischen för filmen "Snabba cash"?


-"EN MILJON SVENSKAR HAR LÄST SUCCÉROMANEN, NU KOMMER FILMEN"

Tänk att det ska behövas att vi bokläsare visar vägen för att det ska gå att sälja filmer här i landet.

Ge er själva en klapp på axeln för att ni är så duktiga och säljer film åt SF.

Ni som ser filmen kan väl skriva en rad och berätta vilken som var bäst, boken eller filmen.

Vad bokringens läsare tycker vet vi inte för hon/han har ännu inte svarat, men förhoppningsvis kommer det snart in en kommentar så vi får veta, boken el. filmen!

torsdag 26 november 2009

Luftslottet som sprängdes kommer nu på bio!

Nu är det dags för bio premiären av Stieg Larssons tredje bok om
Lisbeht Salander och Mikael Blomkvist.
Det är nu man ska få förklaringen till alla händelser
i de två tidigare filmerna eller kommer man verkligen att få det?

Vi som har läst böckerna och har blivit helt sålda på Stiegs böcker och har läst ALLT som har skrivits runt författaren och arvet efter honom vet att det finns ett nästan klart manus till en fjärde bok.
Det kanske är först där man verkligen får reda på hur det skulle gå för den lilla flickan som lekte med elden och sen tatuerade sig, för att till sist spränga det falska luftslott som har byggts upp runt henne.
Eller vad är din sanning om böckerna och filmerna?
Men för att få reda på det måste du läsa eller se böckerna/filmena !

Sverige/världs-premiär av "Luftslottet som sprängdes" är fredagen den 27/11 på SF-biograferna.

Se trailern här!


torsdag 26 februari 2009

Har ni alla deckarvänner hunnit läst klart Stieg Larsson trilogin?

Nu i tider av kronprinsesseförlovning och bokreor talas det även mycket om den kommande filmatiseringen av Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" som har bio premiär den 27 februari. Har ni alla hunnit läsa böckerna ni som har tänkt att ni skulle läsa dem, för de blir inte samma sak om man ser filmen först. För de är verkligen läsvärda, har en helt annorlunda uppbyggnad av storyn som jag tycker är fascinerande, först så tror man att det är en typ av bok och så vänds allt upp och ner och blir till en annan sorts handling och så gör det några gånger till i boken och det er är en avgörande faktor till att dessa böcker har blivit världskända.
Vad är det nu som gör att "alla" vill läsa dessa böcker eller som nu att titta på filmen? Jag kan ju bara berätta hur det gick till när jag blev "fast", för det första så köpte jag första pocketen av bara farten när den kom ut som pocket utan att riktigt veta vad det var för en bok bara att det var en deckare och ni vet det där med att ta "4 och betala för 3" när man står med tre st och vad ska jag nu ta som fjärde, när hela familjen står o stampar för att de vill åka hem och det här var en sådan pocket.

Nu var det så att min då 16-årige son var med sin klass till biblioteket för att de skulle hitta en deckare som de skulle skriva om i Sv A. och bibliotekarien läste lite ur några deckare för att de "bokintresserade" blivande hantverkarna skulle ha några att välja på. Sonen fastnade för "Män som hatar kvinnor" och det gjorde några till i klassen, så alla blev utlånade, men han hade sett att jag hade en hemma i min "snartskaläsapockethög". Han började läsa och faktiskt, han slukade den, men han var väldigt tyst om vad den handlade om.
Och så en dag stod jag vi min kära hög och undrade vilken ska jag nu läsa och kom på att han som annars inte brukar läsa så mycket började prata om att ifall jag inte skulle köpa del två som det var dags för komma ut i pocket. Aha, en läsvärd bok! Sagt och gjort så började jag läsa den där journalistens bok som det nog faktiskt hade skrivits en del om när jag tänkte efter. När jag började läsa hade ingen uppfattning om vilka personerna i boken var (jag försöker att aldrig läsa baksidan på en bok för jag tycker att man då får reda på för mycket av handlingen så att det förstör överraskningsmomentet) och det rullade på med en trevlig läsning, -"men vad ska det handla om", så "Kabom" så kändes det när man läste vad som hände med den unga huvudrollskvinnan. Jag rusade (ja, rusa o rusa jag som är krympling, jag hasade lite snabbare) in till min förskräckte 16 åring och frågade -"Har du verkligen läst den här boken?" fast jag visste svaret. Han svara lugnt sin mamma -"Du behöver inte vara så orolig mamma, det ordnar sig sen o hon får ge igen". Nu var det ju inte riktigt handlingen i boken som oroade mig, utan den detaljerade handlingen som var lite mycket av en viss sak och när ens kära "små" barn nu läser sådan böcker så blir det lätt att kära mamma överreagerar ibland.
Men nu förstod jag hur det kom sig att en bibliotekarie kunde få 17 st hantverkarkillar att vilja läsa en bok, så då får man väl vara glad och se att "målet helgar medlet" eller hur det nu är man säger och så får vi hoppas att det blev 17 st Feminister av dem efter att de hade läst klart....

PS:sonen fick VG+ på uppsatsen + en stolt mamma.DS