
Jag som är en bokälskande trebarnsmor har läst en hel del barnböcker under åren, det har gått via "Max potta", "Nalle Puh", "Smurfarna" (min brors gamla bok), "Pippi Långstrump", "Harry Potter" mm. mm. men några böcker som alla tre har älskat var "Pettson" böckerna. Det har varit både roligt med Findus alla bus, de knasiga hönorna, Mucklorna som dyker

Men det som gör det extra speciellt med de här böckerna förutom de otroliga konstnärliga bilderna som gör att det blir en saga i sagan, är att Sven Nordqvist, författaren, vågar i sina böcker ta upp känslor som:
-glädje/fest "Pannkakstårtan

-ensamhet "När Findus var liten o försvann"

-butterhet/deppig "Stackars Pettson"

-vänskap (i alla) "Pettson tältar"

men framför allt hur man gör någonting för att få en förändring, böckerna ger hopp!
Ni som inte har läst "Pettson o Findus" böckerna för era barn, släktingars barn, vänners barn, läs och titta i dem men framför allt prata om de här böckerna med dem!
-"Kan ett hallon vara större än en tjur, kan man plantera köttbullar så att det blir fler, finns det mucklor, kan man göra en ledsen människa glad igen?"
Detta inlägg tillägnar jag min "lilla" Pettson fantast på hans 20-årsdag!
GRATTIS!