.."Pockethexorna på utflykt" som Anni med bloggen "
Med ögon känsliga för blått" har läst, recenserat och sen lämnat vidare till nya läsare.
Själv ska jag läggas inpå sjukhus (Sabb.) och kommer att tillbringa den närmsta månaden där (men får komma hem under helgerna) för jag ska få en ny medicin (smärtlindring) eftersom jag har ätit samma sort under de senaste 15 åren som bäcken/ryggskadad efter graviditets bäckenuppluckring.
Inte så kul men nödvändigt och om jag kommer att orka och om tekniken är med mig (har köpt mobilt bredband) så ska jag försöka skriva lite då och då. Men jag kommer definitivt att kika in hos er i mellan åt, även om jag inte kommer att orka skriva något varje gång, så kan ni ju tänka på mig någongång ibland när ni är ute i vårsolen och njuter...
Först måste ni bara läsa vad Pockethexan Anni tycker om sina böcker och se vart de har hamnat för nya läsare att bli hittade på för ställe.
Om du har hittat en av Pockethexornas böcker skriv till mig och berätta eller om du tycker att det här verkar vara något för dig och också vill vara med skriv du också till;
pockethexan@live.se
Kram till alla och så får vi se när vi ses igen, men först måst vi bara heja fram mitt älskade DIF till SM-GULD i ishockey med nedsläpp kl 16.00 idag!!!
från Pockethexan själv <;D
....................................................
-"Fotot visar boken i galleriet i Gamla Stan där jag (Anni) ställde ut mitt glas under två veckor!"
-"Jag har sedan ett bra tag läst ut Joanne Harris bok "En smak av vin", men inte skrivit recension eftersom jag haft så svårt att bestämma vem som ska få boken! Önskar att jag haft med den till Färna Herrgård, där hade jag gärna lämnat kvar den. Hade med den till Dramaten ifall att jag skulle lägga den där, men kände att jag tycker alldeles för mycket om den för att riskera att den inte blir väl omhändertagen!
Jag vill ha kvar den själv!
Men nu tänker jag lämna den till en väninna i norrförort som kan ha förstånd nog att vårda den ömt och läsa den varligt ;-)
Ja, jag älskade den! Jag vill att Lasse Hallström gör en film av den! En kärleksfull, varm, doftande, mustig film - för sådan var boken!
En engelsk författare (Jay Mackintosh) som tappat skrivlusten och 
livslusten får plötsligt ett infall och köper en 1700-talsgård i Frankrike. På vinst och förlust åker han dit utan att berätta för flickvännen eller någon annan i sin omgivning vad han håller på med. Han lär känna den lilla byn och dess olika invånare samtidigt som han drömmer sig tillbaka till sin tidiga ungdom och den säregna man (Joe) han lärt känna på somrarna hos sina morföräldrar.
Bokens kapitel växlar mellan två tider, något jag brukar tycka är påfrestande - men här fungerar det utmärkt. Man lär känna även den gamle mannen och ser hur han påverkar det Jay gör så många år senare. Inspirationen och livsglädjen börjar återvända, byborna bidrar med säregna berättelser när de får veta att de har med en känd författare att göra. Samtidigt som han trots allt är utböling, engelsman, och inte riktigt att lita på.
Byborna beskrivs som de original de är, livet på landet har sina sidor. En del vill förändra, utveckla, få dit turister - huvudpersonen själv vill att allt ska vara precis som det är, idylliskt och genuint. Som läsare vill man åka dit direkt, till det idylliska, genuina...
Men så finns där också en granne, en kvinna som är avogt inställd till både bybefolkningen och sin nya granne. Varför? Fantasierna kring hennes mystik blir en stor inspirationskälla för Jay. När hans engelska flickvän plötsligt lyckas hitta hans gömställe ställs allt på sin spets. Vad är det egentligen han vill göra, hur vill han leva, har han till sist lärt sig något av den gamle Joe?
Och ja, jag gillar slutet. Det känns rätt.........................................................
-"Idag lämnade jag Henning Mankells Italienska skor i Åkeshovshallen och såg att en kvinna tog upp den och läste på omslaget innan jag ens gått ut ur simhallen! Hoppas att hon tog den med hem också!
Italienska skor är en melankolisk skröna om en självvalt ensam man (Fredrik Welin) som stagnerat på sin ö tillsammans med sina husdjur. Man får följa honom under ett år som förändrar hans liv och får honom att inse vad han missat och att det inte finns så mycket tid kvar att ta igen allt på!
Jag gillar språket; beskrivningarna av naturen, skärgården, havet och ö-livet. Vemodet, skönheten och de halsbrytande förändringarna får mig att tänka på Tove Jansson, under den lugna ytan vilar katastrofen på något sätt. För man blir överraskad - om och om igen! Ibland känns det som händer som något Torgny Lindgren skulle kunnat hitta på, det är därför jag vill kalla det en skröna, men samtidigt är det mera avskalat och rättframt.
Ett stort antal svikna och sorgsna själar lär man känna tillsammans med Fredrik. De har på olika sätt försökt döva sin smärta, men för en ung flicka finns bara en enda utväg. Jag uppskattar att de alla beskrivs så levande, med sina dåliga sidor och ändå utan att dömas.
Länge undrar man vart boken egentligen är på väg, små bihändelser får ta stor plats, men så knyts säcken ändå ihop på slutet. Boken är väldigt stark, väcker många känslor, speciellt som så mycket händer utan förvarning. Jag tyckte om den, men min man som hört den som ljudbok sa i ett tidigt skede
-Den blir bara konstigare sedan.
Jag håller inte med honom!
Fotot visar Italienska skor i Harrogate, i fönstret mot vår lilla gård.
Kram och håll nu tummarna för ytterligare en bra match! Med SEGER!
Anni "
Barnböcker 
Barnböcker
