Visar inlägg med etikett skräck. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skräck. Visa alla inlägg
söndag 22 maj 2016
Recesion av John Ajvide Lindqvists bok Rörelsen
Nu har jag läst "Rörelsen, den andra platsen" som är andra delen av John Ajvide Lindqvists trilogi om "Platserna" från Ordfront förlag. Jag läste den med skräckblandad förtjusning för den här boken lämnar en inte oberörd även om första delen (HÄR kan du läsa vad jag tycker om den) också var ryslig går den här ett steg längre. Vill du få den rätta känslan för boken ska du se presentationstrailern av "Rörelsen" här nedanför .
I "Rörelsen" är författaren själv med i handlingen och den utspelar sig några månader innan Olof Palme blev mördad 1986. Även jag och min make plus två vänner klev ur en taxi nästan precis innan skotten föll, det var vid samma plats gör att vi också känner oss delaktiga, även om vi inte såg något. Vi var nämligen på väg in på restaurang Monte Carlo för en i sällskapet hade fått känningar av sin diabetes och behövde snabbt få i sig ett glas med mjölk och några matskedar socker. Utöver det behövdes det även en plankstek var åt oss för att anfallet inte skulle upprepa sig. Det är också samma ställe som de i boken sitter och tar några öl eller något starkare när de behövde ta igen sig eller prata ut med någon.
Till min glädje satt John även på mitt och min mans favoritcafé, Kungstornet på just Kungsgatan. Det var så härligt att sitta på övervåningen efter att ha gått upp för den den svängda trappan där man hade fri utsikt över allt som hände utanför. Ett plus är att det stod en klassisk jukebox där man kunde lägga i en slant och lyssna på sin favoritmusik. Nu kommer jag bort ifrån det jag skulle göra egentligen att recensera boken men det är så det är med hans böcker att man virvlar i väg i tankarna medans man läser samtidigt som handlingen borrar sig in i en och man har svårt att släppa taget om den även så här några veckor efter jag har läst klart den. Sedan för att man får följa med i hans vardag i gårdshuset på Luntmakargatan där han kämpar med sitt trolleri för att kunna få ett jobb på en restaurang där han vill uppträda för folk i medans de äter. För att sen sugas med i det okända som händer i det lilla duschrummet i tvättstugan för att inte tala om det hemska som hände honom i hans uppväxt. Om ni tycker att den första boken i serien "Himmelstrand" var diffus och svår att förstå så är den här boken raka motsatsen och så ger den svar på det som händer i första boken.
Jag ger John Ajvide Lindqvists "Rörelsen, den andra platsen" ett stort "HI!" =5.
I SEPTEMBER 1985 flyttar John Lindqvist in i ett trångt och mörkt gårdshus på Luntmakargatan i Stockholm, vägg i vägg med Brunkebergstunneln. Han vill skapa sig en karriär som restaurangtrollkarl. Några veckor senare blir han tagen för stöld på Åhléns och tillbringar en natt i häkte. Under natten inträffar en rörelse av svårtolkad karaktär och när han återvänder till sitt hus dagen efter har något hänt. Fåglar faller från himlen och hans grannar beter sig underligt. Snart upptäcker han att det finns något i det låsta duschrummet längst inne i tvättstugan, något som kan låta oss färdas till den andra platsen och besanna våra drömmar. Det kostar bara lite lite blod. När John så småningom börjar delta i verksamheten dras han ner i en ström av magi, våld och gemenskap som mynnar ut i mordet på Olof Palme. Rörelsen den andra platsen är en prequel till John Ajvide Lindqvists förra roman Himmelstrand. Det är en berättelse om vår strävan efter sanning och samhörighet och priset vi är villiga att betala, om Stockholm i mitten av 80-talet, trolleri och socialdemokrati. Den är den andra delen i trilogin »Platserna« som kommer att avslutas med X den sista platsen.
Etiketter:
1986,
Ajvide Lindqvist,
John,
Kungsgatan,
Monte Carlo,
Ordfront,
skräck,
Stockholm,
Sveavägen,
öl
söndag 1 februari 2015
Himmelstrand första recensionen i min läsutmaning
Innan jag läste John Ajvide Lindqvists bok "Himmelstrand" från Ordfronts förlag hade jag hört en hel del om honom och det var nästan bara positiva saker.
Men framför allt gillade jag filmen "Let me in" som är den amerikanska versionen av hans bok "Låt den rätte komma in". Det var nog därför som jag verkligen såg fram emot att få läsa den här boken med det charmiga omslaget som talar till oss campare. Men det tog inte många sidor innan man förstod att det här inte skulle vara någon trevligt utflykt utan en campares värsta mardröm. För fyra olika familjer vaknar upp en morgon på en för dem helt främmande plats, men framför allt så är de inte på campingplatsen de var på kvällen innan när de gick och lade sig. Platsen de vaknar upp på är bara en helt öde plan grässlätt. Deras GPS-er fungerar inte, det finns ingen el. eller tillgång till telefon om de inte står på taket av en husvagn och på radion spelas bara Peter Himmelstrands schlagers.
De tio personerna sex vuxna, två barn en hund och en katt är helt fångade i ödsligheten där gräset luktar blod, himlen är utan sol och det börjar hända saker som de inte alls förstår. De ser saker som de inte tror att de kan se för det är t.ex. demoner från barndomens mardrömmar eller sin döda pappa.
För att de ska få någon struktur över tillvaron beslutar de sig för att ta de fyra bilarna och åka rakt fram i ett varsitt tänkta väderstreck. När de har kommit en bit sätter de ned en pinne i marken och fortsätter rakt fram tills de knappt kan se pinnen i bakrutan. De försöker fortsätta på det viset tills de kommer fram till något eller någon. Hur långt de än åker ser de ingenting förrän de ser sina personliga fasor, det de är mest rädda för här i livet.
Ingen av de fyra bilarna klarar av att hitta någon som kan hjälpa dem utan de återvänder i panik för att rädda sig i lägret. Men de är inte trygga där för alla har sin egen demon att kämpa emot och fast det är barn i lägret blir det bara värre och värre tills några inte alls står ut.
Den här boken går knappt att recensera för det är så absurda saker som sker men ändå så mänskliga för vi klarar ju inte hur mycket som helst. Jag ger boken ett "Hm!?" i betyg vilket motsvarar en 3-a.
___________________
-"Det ser ut att bli en fin dag på Saluddens camping. Himlen är djupblå och gräset underbart grönt. Ändå är någonting helt fel. Igår var allt som vanligt; glada röster, osande grillar, mygg och vin i plastglas. Men nu är allt försvunnet. Campingen, sjön, till och med solen är borta. Det enda som finns är det oändliga gräsfältet, fyra bilar med husvagnar, åtta vuxna, två barn, en hund och en katt. Alla inser de att något ofattbart hänt under natten. Hur ska de kunna ta sig bort från denna orimliga plats? För den gamla världen finns någonstans, ett mobilsamtal går plötsligt fram och radion spelar gamla schlagrar. Snart börjar också märkliga, skrämmande figurer dyka upp. Monstruösa varelser som fötts ur de åtta vuxnas mest traumatiska upplevelser. Och så mörknar himlen. Regnet är på väg, som en befrielse. Men det är ett regn som ingen ens i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Det är nu den verkliga mardrömmen börjar. Himmelstrand är en häpnadsväckande originell historia om tio människor som är så tragiska, absurda och modiga som väldigt vanliga människor ofta är. Och som alla tvingas välja mellan ont och gott, mellan splittring och gemenskap.
John Ajvide Lindqvist är tillbaka med en berättelse som tar skräckromanen till en plats där den aldrig varit förr."
Jag måste bara tacka Helena på Fiktiviteter att jag läste din recension och kommentarerna för det gör att jag förstår den här boken lite bättre. Det är nämligen så att John Ajvide Lindqvist skriver en kommentar hos henne och rätar ut en hel del frågetecken:
-"Jag håller på med del 2, ”Rörelsen – Den andra platsen” där en hel del av det som verkar konstigt förklaras. Förhoppningsvis knyts säcken sedan ihop ordentligt i del 3, ”X – den sista platsen”, men det dröjer några år. Rörigheten är som den är, men frågetecknen ska nog rätas ut vad det lider".
De tio personerna sex vuxna, två barn en hund och en katt är helt fångade i ödsligheten där gräset luktar blod, himlen är utan sol och det börjar hända saker som de inte alls förstår. De ser saker som de inte tror att de kan se för det är t.ex. demoner från barndomens mardrömmar eller sin döda pappa.
För att de ska få någon struktur över tillvaron beslutar de sig för att ta de fyra bilarna och åka rakt fram i ett varsitt tänkta väderstreck. När de har kommit en bit sätter de ned en pinne i marken och fortsätter rakt fram tills de knappt kan se pinnen i bakrutan. De försöker fortsätta på det viset tills de kommer fram till något eller någon. Hur långt de än åker ser de ingenting förrän de ser sina personliga fasor, det de är mest rädda för här i livet.
Ingen av de fyra bilarna klarar av att hitta någon som kan hjälpa dem utan de återvänder i panik för att rädda sig i lägret. Men de är inte trygga där för alla har sin egen demon att kämpa emot och fast det är barn i lägret blir det bara värre och värre tills några inte alls står ut.
Den här boken går knappt att recensera för det är så absurda saker som sker men ändå så mänskliga för vi klarar ju inte hur mycket som helst. Jag ger boken ett "Hm!?" i betyg vilket motsvarar en 3-a.
___________________
-"Det ser ut att bli en fin dag på Saluddens camping. Himlen är djupblå och gräset underbart grönt. Ändå är någonting helt fel. Igår var allt som vanligt; glada röster, osande grillar, mygg och vin i plastglas. Men nu är allt försvunnet. Campingen, sjön, till och med solen är borta. Det enda som finns är det oändliga gräsfältet, fyra bilar med husvagnar, åtta vuxna, två barn, en hund och en katt. Alla inser de att något ofattbart hänt under natten. Hur ska de kunna ta sig bort från denna orimliga plats? För den gamla världen finns någonstans, ett mobilsamtal går plötsligt fram och radion spelar gamla schlagrar. Snart börjar också märkliga, skrämmande figurer dyka upp. Monstruösa varelser som fötts ur de åtta vuxnas mest traumatiska upplevelser. Och så mörknar himlen. Regnet är på väg, som en befrielse. Men det är ett regn som ingen ens i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Det är nu den verkliga mardrömmen börjar. Himmelstrand är en häpnadsväckande originell historia om tio människor som är så tragiska, absurda och modiga som väldigt vanliga människor ofta är. Och som alla tvingas välja mellan ont och gott, mellan splittring och gemenskap.
John Ajvide Lindqvist är tillbaka med en berättelse som tar skräckromanen till en plats där den aldrig varit förr."
Jag måste bara tacka Helena på Fiktiviteter att jag läste din recension och kommentarerna för det gör att jag förstår den här boken lite bättre. Det är nämligen så att John Ajvide Lindqvist skriver en kommentar hos henne och rätar ut en hel del frågetecken:
-"Jag håller på med del 2, ”Rörelsen – Den andra platsen” där en hel del av det som verkar konstigt förklaras. Förhoppningsvis knyts säcken sedan ihop ordentligt i del 3, ”X – den sista platsen”, men det dröjer några år. Rörigheten är som den är, men frågetecknen ska nog rätas ut vad det lider".
Etiketter:
Ajvide Lindqvist,
barn,
bokrecension,
demoner,
Himmelstrand,
hund,
John,
katt,
läsutmaning,
schlager,
skräck
fredag 3 oktober 2014
Skräckdeckare av Mary Willis Warker
...för den värsta skräcken är väl att få sitt barn kidnappat? Nu har Malin S recenserat en till hexpocket i bokklubben "Pockethexorna på utflykt". Den här gången har hon läst Mary Willis Walkers bok "Under skalbaggens bo". Är det fler som har läst den? Om inte har du möjlighet att få göra det om du är i närheten av tvättstugan i Märsta så får du bli nästa som tar med dig boken hem och läser den och blir en Pockethexa du också!
-"Tänk dig paniken att hamna instängd långt under marken i en ombyggd buss, där lampor fungerar ibland (med ett blinkande sken) och där enda utsikten är maskar, skalbaggar och andra kryp som krälar i jorden precis utanför. Där du en gång per dag blir utfodrad med lite flingor och mjölk, varje dag får utstå en predikan om jordens undergång och den enda informationen du får är att allt kommer att vara över om 50 dagar.
Tänk dig att dela den vardagen med elva stycken 6-12års gamla skolbarn och som enda vuxen försöka hålla en naturlig daglig "normal" ritual. Den situationen blir allvar för busschauffören Walter Demming när hans skolbuss en dag blir kidnappade av hjordjisreeliterna, en religiös fanatisk sekt, i Mary Willis Walker's spännande deckare "Under skalbaggens bo".

Polisens förhandlare kommer ingen vart med sektledaren och profeten Samuel Mordokai. Hans bestämda åsikt är att världens SKA gå under om 50 dagar och varför då riskera hans "vita lamm" som han, enligt egen åsago, sköter om och behandlar väl (allt enligt Guds vilja).
Kriminalreporten Molly Cates, tillika ex till kriminalpolisen Grady Traynor, har tidigare skrivit en artikel om "Sekter i Texas" i tidningen Lone Star Monthly där hon är anställd och störst inriktning var det om just hjordrisreeliterna och dess ledare. Polisen vänder sig till henne samtidigt som hennes egen journalistiska ådra brinner för att hjälpa barnen och busschauffören ur deras paniska skräcksituation.
Medan polisen kämpar mot tiden, kämpar Walter Demming med att hålla skolbarnen vid liv och gott humör.
Boken är extremt spännande och författaren lyckas få fram huvudpersonernas skräck, hopp och förtvivlan på ett starkt sätt. Tyvärr känns det ibland segt, speciellt i början av boken, men väntan i kidnappningsärenden och oklara utredningsbesked tar väl sin tid även i verkligheten. Slutdelen av boken är dock väldigt effektiv och spänningsfylld och summa summarum blir betyget mellan 3 och 4 Hi! Boken ligger nu i vår fina tvättstuga och jag hoppas någon läsgalning tar den till sig."
Vill du vara med i min bokklubb och få en hemlig hexpocket av mig att recensera? Skriv då till pockethexan@live.se och skicka din adress. Du kan även höra av dig om du vill läsa den här boken för då kan Malin se om den ligger kvar och kan skicka den till dig i stället. Välkommen!
Tänk dig att dela den vardagen med elva stycken 6-12års gamla skolbarn och som enda vuxen försöka hålla en naturlig daglig "normal" ritual. Den situationen blir allvar för busschauffören Walter Demming när hans skolbuss en dag blir kidnappade av hjordjisreeliterna, en religiös fanatisk sekt, i Mary Willis Walker's spännande deckare "Under skalbaggens bo".
Polisens förhandlare kommer ingen vart med sektledaren och profeten Samuel Mordokai. Hans bestämda åsikt är att världens SKA gå under om 50 dagar och varför då riskera hans "vita lamm" som han, enligt egen åsago, sköter om och behandlar väl (allt enligt Guds vilja).
Kriminalreporten Molly Cates, tillika ex till kriminalpolisen Grady Traynor, har tidigare skrivit en artikel om "Sekter i Texas" i tidningen Lone Star Monthly där hon är anställd och störst inriktning var det om just hjordrisreeliterna och dess ledare. Polisen vänder sig till henne samtidigt som hennes egen journalistiska ådra brinner för att hjälpa barnen och busschauffören ur deras paniska skräcksituation.
Medan polisen kämpar mot tiden, kämpar Walter Demming med att hålla skolbarnen vid liv och gott humör.
Boken är extremt spännande och författaren lyckas få fram huvudpersonernas skräck, hopp och förtvivlan på ett starkt sätt. Tyvärr känns det ibland segt, speciellt i början av boken, men väntan i kidnappningsärenden och oklara utredningsbesked tar väl sin tid även i verkligheten. Slutdelen av boken är dock väldigt effektiv och spänningsfylld och summa summarum blir betyget mellan 3 och 4 Hi! Boken ligger nu i vår fina tvättstuga och jag hoppas någon läsgalning tar den till sig."

Vill du vara med i min bokklubb och få en hemlig hexpocket av mig att recensera? Skriv då till pockethexan@live.se och skicka din adress. Du kan även höra av dig om du vill läsa den här boken för då kan Malin se om den ligger kvar och kan skicka den till dig i stället. Välkommen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)