SELFIEom sport

Idag ska jag prova något nytt och det är den här utmaningen SELFIE som man ska göra varje måndag.

Idag ska våra SELFIEs handla om sport, vare sig vi är bara publik eller energiskt tränande utövare eller möjligen tämligen ointresserade ...? Ser fram emot era svar och kanske en och annan överraskning?! Hugg i!

1. Så minns jag gymnastiklektionerna i skolan: Jag bara älskade dem! Om det inte var gymnastik för min kropp fungerade inte om det inte var en boll med, Min skola med mig i laget, vi blev nämligen bäst i Sverige på fotboll i sexan. Vi finns t.o.m på bild i årsboken om fotboll. Det var speciellt kul på gymnasiet när killarna upptäckte det och blev avundsjuka.

2. Det är "min" idrott framför andra (som aktiv och/eller som åskådare):Självklart fotboll och ishockey eftersom  jag har SM-guld i dem. Men nu sen 29 år har jag kronisk smärta i rygg och bäcken.

3. Den stjärnan slutar aldrig att lysa på min idrottshimmel: Det finns hur många som helst, men jag får ta min första. Börje Salming för det var han som fick mig att börja älska hockey. Han fick mig även att vilja ha ett par hockeyskridskor så jag kunde börja spela när jag var åtta år. Det var något en flicka inte gjorde på 1970-talet. Jag storgrät på Åhléns här i Stockholm då de inte ville ta fram ett par till mig. Fast då fick dom att göra med min kära mormor som sa till personalen -"Ta fram hockeyskridskor till flickan!" Det var så jag fick mina första hockeyrör!

4. Den boken/filmen/dokumentären/tv-serien med idrottsanknytning kan jag verkligen rekommendera: Självklart är det TV-serien  om Börje Salming. Så bra!

5. När det sänds sport i tv så ... Så ligger jag bänkad framför TVn (eftersom jag inte kan sitta) om det är hockey eller fotboll. Det går även bra med en hel del annan sport bara det inte är gymnastik eller skidor. 

6. Hur sugen är du på OS i sommar?Ja det är ju fotboll även där!

Det har blivit ett troget gäng som levererar en ord-SELFIE vecka efter vecka. Kul! I förra omgången, på temat vårkänslor, var Hannele som vanligt först ut, tätt följd av MrsCalloway, Gerd, Margaretha, Femfemman,  BP, Nilla, Susjos, Kina, Anki, Mia, Paula, Åke, Ingrid, Nettan,  ProfessorDeutsch, Hanna, Kraka, Carita, Janerik, och där tror jag att jag fått med alla.

Och dagens sex "triggerpunkter" ser alltså ut så här: 1. Så minns jag gymnastiklektionerna i skolan:  2. Det är "min" idrott framför andra (som aktiv och/eller som åskådare):  3. Den stjärnan slutar aldrig att lysa på min idrottshimmel:  4. Den boken/filmen/dokumentären/tv-serien med idrottsanknytning kan jag verkligen rekommendera:  5. När det sänds sport i tv så ... 6. Hur sugen är du på OS i sommar?

Recension Djuphamn Tove Alsterdal

@alsterdaltove Djuphamn från @lindochco är tredje delen av trilogin om polisen Eira Sjödin i Ådalen. Serien har blivit högt uppskattad och har bland annat vunnit Guldnyckeln.

I Djuphamn har Eira fått inre tjänst på Grovabrott eftersom hon är gravid. Ett dykargäng dyker i Ångermanälven och vid ett vrak hittar de ett skelett. De vet inte åldern på skelettet men efter en undersökning upptäcker de att det är ifrån 1960-talet. Efter ytterligare granskning upptäcker de att personen har blivit mördad.

Eira får uppdraget att lösa fallet då de anser att det är ett kallt fall och att hon ska kunna klara av det utan att det ska bli för tungt för henne. Men efter att tiden går och hon gräver ner sig i alla ledtrådar upptäcker hon att hennes mor var vän till den döde. Han var en i ett gäng med amerikanska soldater som hoppade av från Vietnamkriget och fick fri lejd i Sverige. När sen det amerikanska CIA fick upp spåret på dem i Ådalen blev det jakt på dem.

Eira har fler personliga problem hon vet nämligen inte vem som är far till hennes barn. Är det kollegan hon har haft ett förhållande med eller hennes gamla ungdomskärlek hon hade ett återfall med.

Det bästa med Toves böcker är att hon alltid väver in historiska händelser som gör att man vill veta mer om det. Sedan är det hennes vändningar i berättelsen som gör att man skakas om älskar boken ännu mer.

DJUPHAMN får en djupdykande 4-a av mig för den här ruggigt speciella boken som nästan når ända fram.