För det är Susanna Alakoskis bok "Svinalängorna" som är en "måstepocket" och nu har Pernilla August filmatiserat hennes starka bok och den visas på filmfestivalen i Venedig.
foto:Peter Frennesson 
Förhoppningsvis har ni hunnit läst den innan ni ser den på bio, för det är verkligen en måste bok att läsa. För det är en samtids dokumentär om livet som nordisk invandrare i 1960-talets Sverige. Eller beror det på att jag har föräldrar som flyttade hit i slutet på 1950-talet, mamma från Danmark och pappa från Finland, reagerar så mycket starkare på den här boken eller är det helt enkelt för att det är en så himla bra bok? 
Det är nog en kombination för när hon beskriver livet i sin förort som har fått smeknamnet "Svinalängorna" kan jag känna igen en hel del ifrån min barndom fast jag inte hade en så stökig sådan, men jag såg andra i liknande situation som jag och de hade det inte så lätt just på grund av alkoholproblem och föräldrar som hade svårt att ta till sig det nya levnadssättet. Så här beskriver hon, författarinnan Susanna Alakoski, hur det kund gå till när en ny "period" satte igång.
-”En period började på sista dagen med rengjorda skåp, fyllda brödkorgar och varm choklad. Det kom som en chock varje gång. Men jag visste precis när det var dags. Tygpåsen på cykelstyret, mjölkglasvinglasen, mammas skrikande och allt snabbare kroppsrörelser och pappas sätt att stirra i golvet.”
Pernilla August, Susanne Alakoski, Ola o Noomi Rapace 
Det är herr och fru Rapace som har huvudrollerna i filmen och det är första gången de spelar tillsammas och det är första gången Pernilla August regisserar en långfilm. Jag ser verkligen fram emot att få se filmen men jag ser ännu mer fram emot att få läsa en uppföljare till Svinalängor.
