fredag 27 april 2018

Recension av Sport är kul


Jag håller verkligen med författaren Ole Könnecke om att Sport är kul. Men tyvärr gör min trasiga och smärtsamma rygg och bäcken att jag inte kan vara ute och träna eller springa för att inte tala om att kunna åka skridskor som jag verkligen älskade att göra som gammalt "ishockeyproffs" med ett "SM-guld" på meritlistan (inte ett offeciellt SM-guld men det var den enda serien som fanns för oss tjejer så i princip blev det ett SM-guld).  

  
I boken "Sport är kul" från Alfabeta förlag tar författaren upp de flesta kända sporterna på ett roligt sätt bara för att locka barnen till att pröva på de olika sporterna. Se bara på inledningen av boken del lockar till skratt även för oss vuxna: 


-"Förr i tiden jobbade man jämt. Det fanns allt något att göra."

-"Hela tiden jagade man hit och dit."



-"Men sen ändrade det sig. Äntligen fick man tid för sport."



Jag ger Ove Könneckes bok "Sport är kul" ett stort "HI!" (en 5-a) för att den både är allmänbildande och kul plus att det härliga bilder som både är informativa men framför allt ger de många skratt.

fredag 13 april 2018

Recension av Thule

Den här gången är det min make Peter som har läst och recenserat vikingaboken Thule av Anders Amneus på Catoblepas förlag. Vikingar har alltid varit ett favoritämne i det Olofssonska hemmet. Där vår äldsta son redan som fyraåring ville att vi stannade vi alla runstenar som vi åkte förbi. Nu får vi turas om att läsa om vikingarna i stället och först ut är alltså maken.                                                                                       
                                  
-"Tänker fortsätt på samma linje som jag angav i mitt förra inlägg, att vara positiv och hålla mig till sådant som gör mig glad. En av favoritsysselsättningarna i mitt liv är att äta frukost i lugn och ro och läsa en bra bok. Sedan tycker jag mycket om att hångla med min Fru Gitte Olofsson också, men det ska jag inte gå närmare inpå eftersom jag ska försöka få ihop en seriös bokrecension här.

För första gången på flera år så har vi haft vår Husbil avställd under vintern, men nu är den snart på rull igen så jag smyger ned till parkeringen och sätter på värmen kopplar in gasen och kokar tee, mackor tog jag med inifrån och självklart en god bok som jag börjat läsa och nu läst klart efter en 2 timmars frukost.
Ja, jag vet att linneduken är skrynklig, men efter en vinter i en Husbil hopknölad i ett skåp med en massa badlakan så blir allt inte så slätt. Strykjärn i Husbil.........ja, jag vet det förekommer, men människor som stryker på semestern har inget sexliv......ja, jag vet, det bygger på min egen högst ovetenskapliga forskning.
Ja, vad har jag läst den här gången då? Jo, en fantastisk berättelse av Anders Amnéus utgiven av Catoblepas förlag
Thule är berättelsen om den unge Trase Orm. Som litet barn hittas han ensam i en by där pesten dragit fram. Vem han är, är det ingen som vet. Han växer upp i en fosterfamilj, men händelser som han inte verkar råda över för honom snar därifrån och vidare på långväga resor till okända länder.
Boken beskrivs på framsidan som "Fantasy med doft av vikingatid"......fast jag skulle snarare säga att det känns verkligen som vikingatid med en anstrykning av Fantasy. Jag är normalt ingen anhängare av Fantasyböcker, men i detta fall tänker jag göra ett undantag, de små inslag som kan betecknas vara just "Fantasy" ger bokens berättelse bara en extra krydda utan att just förstöra känslan av att vara på riktigt, för när jag läser boken är jag verkligen "med" Trase på hans äventyr och även med de andra färgstarka och levande människor/varelser som som rör sig i hans värld.
Så som alltid när Oumberlige Peter gillar något, köp den, låna den eller i värsta fall sno den, bara du läser den.
Thule är en berättelse om rå makt, liderlig kättja och blodfläckat stål, men också en berättelse om magiska världar, heder och kärlek. Som sagt många timmars mustig läsning alltså!

söndag 8 april 2018

Recension av Glasslottet


Nu är det dags för Pockethexan Malin att igen recensera en bok. Det blev Glasslottet av Jeanette Wall från Bazar förlag. Det är en självbiografisk bok om hennes uppväxt i heta ökenområden i Arizonas och sedan vidare runt i USA där de ofta får fly platsen på natten för att fadern skämt ut sig. Läs mer om boken nedan på sidan.



-”Glasslottet” av Jeanette Walls bygger på författarinnas egna minnen från sin stundtals turbulenta uppväxt. 

Hennes far, Rex Walls, är en alkoholiserad gruvarbetare fylld med drömmar och framtidsvisioner. Hans stora projekt är att finna riktigt mycket guld för att kunna bygga upp ett drömhus men han blir aldrig långvarig vid sina jobb. Vid nyktert tillstånd har han stora planer för sin familj, men när ruset intar hans sinnen ställer han till med en massa elände. 
Hennes mor, Rose Mary Walls, är en utbildad lärare men utan vilja och ork att jobba. Hennes stora önskan är att bli en konstnär och den bohemiska livsstil som hon drar in i familjen skapar oreda, utan regler eller stark uppfostran far barnen runt lite som de vill. 

Boken tar läsaren med på en tragisk men händelsefylld resa från husvagnsboende i Arizonas heta ökenområden, via ett ofärdigt ruckelhus i Welch vid Appalachernas böljande sluttningar till ett New York med pengar och framgång. 
Familjen flyr/flyttar, ( oftast abrupt mitt i natten), från det ena stället till det andra, allt eftersom fadern ställer till med olyckor och skämmer ut sig i områdena de försöker bygga upp en framtid i.
Båda föräldrarna rycker på axlarna och anser att de ger sina fyra ungar ett spännande äventyr där regler och lagar verkar vara till för att brytas. Utan pengar och föräldrarnas tama, slarviga sätt påverkas Jennifer och hennes syskon till att bli uppfinningsrika. De letar mat bland sopor, bygger tillfälliga sängar av papperslådor, försöker laga hål i taken med tejp och när det inte hjälper, bygger regnskydd av gamla presenningar. Allt medan modern målar och fadern dricker och bygger ritningar på drömhuset ”Glasslottet”. 

Barnens uppväxt präglas av hunger, misär och fattigdom men samtidigt finns där värme, kärlek och gemenskap mellan raderna. De stöttar och ställer upp för varandra när föräldrarna sviker. De försöker få till ett riktigt beboeligt hem vart än de hamnar. Det finns ett hopp i mörkret, tron på någonting bättre och försöken att gemensamt göra det bästa av situationen.

Att inte socialen rycker in och inser att detta är en trasig familj på drift är för mig ett mysterium. Att ingen reagerar på vad som pågår i barnens värld, att ingen bryr sig när barnen kommer med trasiga kläder, barfota och lortiga till skolan är tragiskt. Även om de oftast bor bara en kort stund på varje ställe och hamnar i de fattigaste kvarteerna borde väl ändå någon vuxen person ha sett något och anat oråd? Endast en gång under berättelsens gång dyker barnavårdsmyndigheten upp efter en anonym orosanmälan men då är tolvåriga Jennifer ensam hemma och allt rinner till slut ut i sanden.

Självbiografier är ju baserat på en annan människas upplevelser och minnen. Den här boken är också väldigt utlämnande, ärlig och rak och trots den tuffa uppväxten finns familjebanden och kärleken starkt där. Jag vill så gärna tycka om den här boken men nä, tyvärr känns den mest som en seg ökenvandring .... samma eländiga händelser sker för varje område de kommer i; jobb, sparken, fyllan, bråk och slagsmål, jakten på mat...det är bara stadsdelarna som skiljer sig åt.
I längden blev det trist att läsa och med tanke på att 

Jennifer fått boken utgiven förstår man att allt ska vända till bättre tider...åtminstone för henne. 
😊 En tvåa får den och jag lägger den i vår bokbytarhylla på jobbet. Någon annan kanske tycker den är bättre än vad jag tyckte...



måndag 2 april 2018

Recension av Innebandypiraterna del 1

Nu har jag fått en recension från Pockethexan Albin 11 år som har läst och skrivit vad han tycker om Innebandy Piraterna av Sölve Dahlgren från Hoi förlag. Den här boken var med i min bokjulkalender i lucka 11. Det här skrev jag om boken: 

För sportälskaren har jag första säsongen av "Innebandypiraterna" från Hoi förlag. Det är Sölve  Dahlgren som har skrivit den här boken som det finns fem böcker till av i serien. Innebandypiraterna riktar sig till den lite klurigare åldersgrupperna 12-15 år och då kanske främst till killar som själva håller på med någon sport och kan då känna igen sig i Emil, Anton och Victor och laganda med deras lag Tågaborg. 




-"Innebandy Piraterna av Sölve Dahlgren Innebandy Piraterna tycker jag är en spännande bok som riktar sig till såna som gillar sport. Det är kul att läsa för att dom tar ett lag från idé till verklighet. Jag tycker det är spännande att läsa hur de tar motgångar och succé. Den visar att hårt arbete ofta lönar sig. Jag ger den högsta betyg. Albin Piispanen Samuelsson Innebandy Piraterna av Sölve Dahlgren
Innebandy Piraterna tycker jag är en spännande bok som riktar sig till såna som gillar sport. Det är kul att läsa för att dom tar ett lag från idé till verklighet. Jag tycker det är spännande att läsa hur de tar motgångar och succé. Den visar att hårt arbete ofta lönar sig. Jag ger den högsta betyg. Albin Piispanen Samuelsson.




Tack för möjligheten att få recensera denna fantastiska bok. Mvh Albin"


Albin är ju i bokslukaråldern men även i ishockey och innebandyslukar åldern. Den här boken räckte precis för honom att hinna läsa ut under resan till fjällen när familjen åkte bil dit nu under lovet.