Recensionsexemplar ifrån Lind förlag

Nu har jag fått sommarens recensionsexemplar ifrån Lind co, det var verkligen inte en liten låda jag har fick. Det innebär att vi alla Pockethexor får en bok som passar oss, för det var böcker till alla åldrar.

Jag som får lådan hem till mig får även första tjing och väljer fortsättningen på historien om psykopaten Christopher Silfverbielkes liv av Buthler o Öhrlund från Lind co förlag. "Kejsaren" heter den här boken som är den åttonde i serien.
HÄR är författarens egna ord om hur Silfverbielke växte fram via olika böcker som i efterhand blev till en serie.



Nästa bok handlar om ett finskt fenomen som jag som är halv-finne inte kände till, Kalsongfylla. Det ska bli väldigt kul att få läsa och ta del av en kultur som jag inte kan något om. Men jag har många i släkten som gärna vill läsa boken och se om dom känner igen sig.
"Kalsonfylla" är skriven av Miska Rantanen. 


0-3 år 
För de allra yngsta finns den underbara pekboken "Sophies lekbok" av Dawm Sirett. Det är sidor med hemliga luckor, bilder med med lena eller bubbliga tyger allt för att stimulera barnets sinnen. Plus att den söta giraffen Sophie gör roliga saker.


3-6 år
Susanne Gernhäuser har gjort en serier böcker för barn i åldern innan skolan. De handlar om olika yrken.Boken jag fick heter "Brandbilen" och i den boken får barnen lära sig vad som händer på en brandstation och beskriver vad brandmännen gör förutom att släcka bränder. De hjälper till vid bilolyckor, städar upp efter oväder och är snabbt på plats vid olyckor. Boken visar vad som händer på brandstationen när de inte är på utryckning.
Det här är helt klart en bok för alla barn i förskoleåldern för vilka gillar inte brandbilar och brandmän? Det gjord i alla fall jag, men så jobbade ju min killes pappa som brandman och vi fick följa med honom till jobbet, så coolt!

6-9 år
Det här är helt klart favoritboken för alla barn som ska ut och resa under semestern. För den här pysselboken innehåller allt som behövs för att fördriva tiden i en bil, tåg eller flygplan. Fast man kan ju använda boken när man vill den innehåller både målarbok, labyrinter, från prick till prick, finn fem fel och till och med spel.
Det allra bästa med boken är att man kan riva ut sidorna och dela med sig av boken till sina syskon och kompisar.

Mari Åbergs tvåa Löftet

I mitten av juli fick jag Mari Åbergs tredje bok "Vi som älskade och hatade så" som är den tredje delen i hennes serie som börjar med boken "Och kvar stod en röd resväska" HÄR kan du läsa vad jag tycker om den boken. 


När jag fick boken skrev jag att jag tyvärr inte har läst Löftet som är den andra boken för jag hade lånat ut den. Men som tur var fick jag tillbaks den så nu har jag läst ut den och kan nu börja med hennes tredje bok som ligger och väntar.

Den här serien av böcker utspelar sig på 1920-talet och första  boken handlar om den 15-åriga Hanna som bokstavligt blir utslängd från sitt barndomshem när hennes far gifter om sig med en ny ung kvinna. Hanna flyttar då till Stockholm där hon nästan blir fast i en bordellmammas nät när hon möter den trevliga kvinnan på T-centralen. Hon erbjuder Hanna att få sova över hemma hos henne och två män som betalt för att Hanna ska vara med dem. Hon lyckas fly och ta sig till Söder där hon ska arbeta och bo.

Den andra delen av serien är Löftet som handlar om Göran som växer upp i ett litet sågverkssamhälle tillsammans med sina två yngre syskon och sina föräldrar. Men när mamma dör faller allt samman och pappan förlorar sitt arbete när han börjar dricka för mycket. Därför aktionernas syskonen bort till olika fosterfamiljer. Göran som är alldeles för ung för att kunna hålla sitt löfte till sin döende mor förföljs under hela sin uppväxt med kvalen över att inte kunna hålla ihop syskonskaran för han vet inte ens vart de hamnade efter auktionen. Familjen där han hamnade tog inte alls hand om honom utan han fick bo ute i ladugården tillsammans med korna och hästarna. Men som tur är hittar en släkting honom och han får följa med hem till dem då de inte själva har några barn. Göran blir en del av familjen och får under sina tonår arbeta i deras bilverkstad. När han i tjugo års åldern blir inkallad till armen för att Sverige håller på att rusta upp sitt försvar eftersom det är krig ute i världen. Fast han och hans bästa vän tycker att det är för tråkigt att bara stå ute och vakta tomma byggnader som inte bli anfallna eftersom vi inte är med i kriget. Därför väljer de att gå med att försvara Finland emot Ryssland. Tyvärr så har författare inte skrivit så mycket om det här i boken som jag hade hoppats. Det är en så spännande händelse så jag hade velat få ut mer av det. Kanske beror det på att jag själv är halv-finne och om inte min farfar hade blivit skjuten i armen och hemskickad hade nog inte jag funnits för min far är blev till då. 

Sedan fick Göran ett hemligt uppdrag att vara med i en lastbilskonvoj och där skulle de köra ifrån den Svenska gränsen upp till norra Finland och hämta en last som kom ifrån USA. Om det här är sant så skulle jag även där ha velat ha en mer utförlig redogörelse. Till slut så hamnar Göra i Stockholm där han ska gå på polisskolan och självklart kom han att träffa Hanna på en dans på Gröna Lund.
Det här är en spännande bok fast jag saknar en hel del. Så mitt betyg blir "Hm!?" (= en 3-a) 

Historiskt så in i Norden

Nu på torsdag den 27 sep. startar  Bok & Biblioteksmässan i Göteborg, årets tema är Norden.

Jag som ni kanske vet är väldigt nordisk själv, med danska mor, finsk far och sen 16-års åldern är jag svensk medborgare. Så för mig betyder Norden väldigt mycket eftersom vi varannan sommar åkte till Danmark/Finland.

Norge
Det här är en "absolut måste läsa bok" eller om man ska tala sanning så är det en"absolut trilogi som man bara måste läsa" och det är Sigrid Undsets böcker från 1920 som handlar om är Kristin Lavransdatter liv. Hon växer upp i den vackra Gudbrandsdalen under 1300-talets medeltid, precis som i Simona Ahrnstedts bok "Betvingade" fast här är det inte någon Romance utan en historisk roman utan garanti för ett lyckligt slut för de lyckliga tu.
Jag läste de här böckerna som 16-åring och blev helt betagen av hur hon skrev, för det blir så levande och inlevelsefullt om hur livet var på medeltiden, det vackra norska landskapet men speciellt hur det går för Kristin och hennes kärlek, den som man inte fick välja själv på den tiden. Det är inte bara jag som tycker att hon var något alldeles speciellt för 1928 fick hon Nobelpriset i litteratur.

Finland

Författaren Zacharias Topelius är Finlands Selma Lagerlöf eller H.C Andersen men han kanske är lite mindre känd utanför landet. Han levde under 1800-talets mitt och skrev tidstypiska sagor för barn. Men nu har man gett ut hans bok "Adalminas pärla" igen och då har man låtit konstnären Lena Frölander-Ulf illustrera den med hennes vackra jugend inspirerade bilder, bara så vackert.
Jag fick den här boken som ett recensions ex. förra året när jag besökte Finlands-svenska föreningens monter på bokmässan och det var kärlek vid första ögonkastet när jag såg den.

Island
Om du vill ha riktiga sagor ska du läsa de isländska för de bygger på verkliga historier blandat med nordisk mytologi. En av de mest kända är Egilsagan med bild från den medeltida boken. HÄR kan du läsa mer om Egil och de andra sagorna för de är fler än Snorre Sturlasons Edda.

Danmark

Den danska historiska roman som jag har valt är en som handlar om en tid om danskarna själv inte är så stolta över och det har varit väldigt tyst om det. Boken är Eva-Marie Liffners "Imago" och den handlar om livet efter andra världskriget och de fångläger som danskarna hade vid den tyskagränsen och de konflikter det blev mellan de danskar som ville ge igen på tyskarna för invasionen och de som tyckte man skulle vara bättre än så och ta hand om de människor som levde i nöd. Jag visste inte ens att det fanns sådana här läger i Danmark så för mig var det en "aha" upplevelse att läsa den här boken. Till alla som vill ha en spännande och verklighets förankrad bok läs Imago. 

Sverige
Min svenska historiska favorit är helt klart Anders Fogelströms livsverk serien "Mina drömmars stad" med den först boken "Vävarnas barn" som handlar om hur Stockholm förvandlas från en lite by till Sveriges största stad. Nu var det risk för att jag inte ens skulle ha läst de här böckerna för det var nämligen min lärare på gymnasiet som "beordrade" oss att läsa de här böckerna, för han menade att de är de bästa skolböckerna som finns som beskriver hur en stad byggs upp från grunden. Han var alltså min Byggtekniklärare när jag gick fyraårig teknisklinje/husbyggnad under 80-talet. Nu har jag hela serien hemma i min bokhylla och jag läser den lite då och då bara för att lära mig något nytt om min älskade stad!

Ha det bra kära vänner nu ses vi på Bokmässan i Göteborg, hoppas jag, ni vet ju att jag är hon som går med gåbord (hög rullator) i mina högklackade skor för att lindra ryggvärken eller så ligger jag i min Baden-Baden solstol och så har jag min Oumberlige make i släptåg. Kom gärna fram och säg Hej! det vore så kul! Kramis!

Jag har vunnit en bloggtävling!

Vad har jag då vunnit? En bok eller två? Nä, nä det lottar jag ut själv nu för tiden.

Kanske en fin silverbrosch med en gammal porslinsbit som är tillslipad för att passa in?
Nej, det fina smycket vann jag i vintras när jag hade turen med mig.



Kan det vara ett vitt långt läderarmband med tänkvärda ord? Nej för det är mitt nya favoritsmycke som jag vann i december i en julkalender tävling..








Inte heller är det en plastservice i klara färger med kanna, glasskålar och en bricka, för det vann jag för två år sen.

Men det börjar närma sig....det är nämligen så enkelt att jag har vunnit den fina Iittala skålen som jag har gjort reklam för i min blogg.  Sarjaton heter den och ingår i den nya serien som betyder "ingen serie", det i syfte att man ska kunna mixa de olika delarn hur man vill. Tanken med serien är att hedra de finska traditionerna och mönstret på min skål heter "stygn" på finska.

Jag tror nog att jag vann skålen för att jag berättade hur mycket den påminde mig om min finska farmor och hennes trasmattor som jag tyckte så mycket om att vara med när hon vävde dem, hon vävde även en matta efter de färger jag valde ut och den pryder än i dag golvet i vår stuga.

Vill du veta mer om den här "ingen serien" av Iittala? Gå då in på bloggen där jag vann min fina skål för där berättar Jannices ALLT om Iittala och andra finska skönheter i sin blogg, den hittar du HÄR. Där kan du också vara med i hennes andra tävling där man kan vinna 4st Lempiglas, även de i från Iittala. Det som krävs är att du kan svara på några frågor. 

Lycka till, jag kan bara säga och att det här är bland det enklaste och roligaste sättet att vara med i en tävling. För att inte tala om att det är en ganska hög vinstchans att vara med i en bloggtävling.

Jag kan även rekomomdera böckerna jag vann i vintras, om ni inte redan har läst dem. Den lilla mini pocketen där formatet heter Excess är en av Mons Kallentoft delar i hans deckarserie, en ni inte får missa!!! Ni kan läsa om dem på hans hemsida HÄR!

Teologen Jenny Holmbergs bok "Bara du finns" är en bok som förlaget kallar för en roman om kärlek och mörker, jag vill kalla den för en roman om ett flertal människors öden som hon beskriver i korta och intensiva kapitel, en annorlunda och tänkvärd bok.

Vinteräpplen är ett måste!

"Viss kärlek är som vinteräpplen, mognar sent och håller länge".


Det är ett citat från boken och det är därifrån författarinnan Josefin Sundström har fått sin titel till boken "Vinteräpplen". Jag fick boken av Bonnier pocket för att recensera och jag säger att det är jag verkligen glad för att de skickade till mig för det blev en positiv överraskning!

Man känner igen Josefin som programledare för tv-program som tex. "Combo" på Svt, isdansat i "Stjärnor på is", men hon har även varit med i Melodifestivalen både som deltagare och programledare. Vad ska man då tro om hennes bok, en bok om just lekprogram, musik eller isdans?

Nej det är något helt annat, det är en bok som bygger på hennes Finlandssvenska bakgrund på Kaskö i Österbotten där hennes mor och mormor växte upp under svåra förhållande. Så det är allt annat än glitter och glamour som hon skriver om, hur är det då funkar det hon skriver eftersom det här är hennes debutroman och hon inte är känd för den här svårmodiga sidan?

Det går helt utmärkt! Det här är verkligen en stark bok som är skriven utifrån hennes släkts historia men det är ändå fiktiva figurer, men det är verkligen trovärdigt så jag hoppas att det är fler som hittar fram till hennes bok "Vinteräpplen" för det är en trovärdig kvinnohistoria om hur vi måste kämpa för att kunna överleva både mot mäns våld, naturens krafter, fördomar och jantelagar.

Boken börjar med att det är en kvinna som flyr med sina två barn genom den finländska natten för att ta sig till Sverigebåten och friheten men historien vävs ihop av tillbakablickar hur det var när hennes mor växte upp på den lilla ön Kaskö i finska Österbotten. Just att man växlar i mellan de här två historierna tills de möts gör att det blir väldig spännande dramaturgiskt samtidigt som det är väldigt trovärdigt men det beror kanske på att författarinnan har utgått ifrån det hennes mor har berättat för henne.

Jag kanske berörs extra mycket av det här eftersom min farmor gjorde på ett liknande sätt, alltså lämnade man och barn för att flytta (fly?) till Sverige. Själv har jag tänkt på att jag skulle vilja skriva den historien och som författarinnan Sandra Gustafsson sa till mig när jag på det senaset bokeventet satt och beklagade mig över att Josefin Sundström hade hunnit före mig med att skriva den här historien, men då sa hon att det skulle jag strunta i för varje historia är unik och är värd att skrivas! Så tills min kommer ut så MÅSTE ni läsa "Vinteräpplen" för den får ett STORT "HI!" av Pockethexan själv!

Josefins bidrag i Melodifestivalen 1999, gruppen Ai med låten "Bilder av dig"

Hexpocketen "Mig äger ingen" har hittat till Finland!

Nu har den första hexpocketen kommit till Finland och det är flera Pockethexor på "G" där!
Först ut är Ann-Mari med bloggen "Trappsittarfolk" och så här skrev hon när hon anmälde sitt intresse för att få vara med i bokringen "Pockethexorna på utflykt"

-"Hejsan,
jag tycker absolut att hexpocket skall komma till Finland! Längst den västra kusten finns det fortfarande mycket svenskspråkiga orter,
även om vi finlandsvenskar kanske är en utdöende art :-D "

Det får ju absolut inte ske så Pockethexorna bidrar till att behålla det svenska språket levande i de finlandsvenska delarna av Finland genom att skicka över några hexpocketar att läsa och sen returnerar de sina recensioner hit till bloggen. Det har nya Pockethexan "trappsittar" Ann-Mari i Karleby gjort, läs hennes härlig recension och hur det gick till när hon fick sin först hexpocket Åsa Linderborgs "Mig äger ingen":


-"Måndagen efter jul törstade jag efter ord. Min bil var inte i körskick, och jag hade ingen oläst bok hemma. Då kom posten med ett packet innehållande två pocketböcker från Pockethexan. Jag sträck läste den ena boken, som jag skall berätta om nu. Mig äger ingen av Åsa Linderborg. Jag hade inte några förväntningar på boken, eftersom författaren för mig var okänd. Jag hade dock önskat något svenskt, eftersom jag i majoritet läser böcker översätta från engelska. I stora drag och för att generalisera kan man säga att boken handlar om författarens uppväxt med sin ensamstående alkoholiserade pappa. Vidare utgår jag från att de som läser detta vet vad boken handlar om, så jag återger bara mina tankar om den.

Boken lämnade mig rörd.

En orsak till att jag sträck läste boken var att jag hade möjlighet till det pga. semestern, men främsta orsaken var nog att Åsa Linderborg genast tog tag i mig som läsare och engagerade mig så att jag ville veta hur det gick. Medan jag läste kändes det ofta som att vara på väg mot en katastrof man vill undvika, men på samma gång inte kunde undvara. Katterna låg och spann runt mig, ljusen spred ett varmt sken över oss, men i boken växte tragedin.

Boken berörde mig, främst kanske för att det inte kändes som en uppgörelse. Författarens närmande är inte sentimental, men ändå upplevde jag en djup närvaro. Trots det upplevde jag ibland skrivsättet som betraktande. Jag kände det som att Åsa Linderborg nästan bokstavligen måste ställa sig utanför dörren till lägenheten för att kunna avslöja den mest utelämnade detaljerna. Om karaktären man tycker om och litar på i en bok, i detta fallet den lilla flickan Åsa, blir utskämd känner man det nästan som om det berör en själv. Jag kunde känna igen mig, kanske för att jag också var barn på 70-talet, även om min uppväxt inte alls liknar den Åsa berättar om.

Det är synbart lätt att skriva om familjer på ett sådant sentimentalt sätt att en läsare blir rörd till tårar. Det är betydligt svårare att återge dynamiken i en familj. Den lilla ångesten man känner när det uppstår en skiftning i atmosfären, så flyktig och ofattbar den än är. Hemligheterna och snuskigheterna – skammen som knyter samman mera än blodsband. Jag tycker att Åsa Linderborg har lyckats suveränt med att inte gotta sig i misären, men inte heller försköna verkligheten bara för den skull att ingen skall rynka på näsan. Vilket jag gjorde när hon berättade att pappan pissade i diskhon. Pappans sätt at uttrycka sin manlighet är ibland just så primitiv som ett revirmärkande handjur. Men utan dessa skulle det kanske ha blivit diffust, och Åsa Linderborg klarar av detta fint. . Hennes språk är enkelt men ändå så mångfacetterat. Jag beundrar meningar som är så stora att de kan bära tystnaden i ett rum, sådana som ”Han hade så bråttom till skafferiet att han inte hann ta av sig. Det metalliska ljudet av korken for som en elektrisk stöt genom allt som var vårt. Han gick sönder mitt framför ögonen på mig”

Jag skrattade flera gånger när jag läste boken, flera gånger hade jag nära till tårarna. Inte förrän i slutet grät jag. Ger boken klart ”Hi!” Boken har jag idag skickat till min syster i södra Finland. Jag beslöt att inte fråga henne, utan bara ”inviga” henne. Bokälskare som hon är vet jag att hon främst köper inbundna böcker, men nu skall hon steloperera båda tummarna, så hon behöver nog ha ”lättare lektyr” de närmaste åtta månaderna ;-). Hennes namn är Susanne, hon bor i Kimito i Åbolands skärgård, och hon har bloggen blommor och kvistar http://blommorochkvistar.blogspot.com

Varmaste kramar till Pockethexan själv av vad jag antar är den nyaste Pockethexan, såvida ingen plockat upp en Hexpocket under veckan J

Och TACK!

Ann-Mari"

Kul att Åsa Linderborgs bok fick ett "Hi!" i betyg av nya Pockethexan Ann-Mari men...

...katten somnade visst!

...så vi får vara tysta medans vi väntar på att får höra vad Susanne i Åbolandsskärgård tycker om den, för hon ska bli den nya Pockethexan!

Pockethexan har vunnit ett pris!

Se vad det kom i min brevlåda före jul, det är en vinst ifrån en bloggtävling jag var med i och jag fick ett tröstpris som inte var med i utlottningen från början men som den super gulliga Ingela i Finland lade till i sin tävling när hon såg hur många som var med och kämpade om förstapriset.

Men jag är jättenöjd med mitt tröstpris som är en fin "Kitchen" skylt som hon köpte på Portobello Road i England.

Se vad kul det är med bloggtävlingar man får nya vänner och fina priser!

Tack Ingela på "alegni in office"-bloggen, jag ääääälskar min skylt!