fredag 21 juli 2017

Recension av Barnet i mossen

Nu har livet börjat ljusna för mig för nu äntligen efter veckor med fel glas i mina nya glasögon som skulle ge mig synen tillbaks efter månader med bara ledsyn. Det har visat sig att jag har grå starr så jag får räkna med sämre sy igen tills det blir dags för en operation. Någon som har erfarenhet av grå starr? Du får gärna skriva några rader och berätta hur det var för dig.

Här kommer nu Pockethexan Annis recension av boken "Barnet i mossen" skriven av Siobhan Dowd. Någon som har läst den?
  




-"Hej!

Nog ser du bättre med dina nya glasögon alltid, när du såg boken på 
bordet i trädgården i Wehlen! Här kommer min recension:

Barnet i mossen av Siobhan Dowd från Atrium förlag.

Året är 1981. Det är en mycket orolig tid både i Nordirland och i övriga 
Storbritannien, med konflikter mellan katoliker och protestanter, med 
etnisk rensning, bomber, mord, hungerstrejker och kravaller. Vi får 
följa huvudpersonen, unge Fergus, under en period detta år då han  
arbetar med sina examensprov, sliter med lojalitetsfrågor, finner 
kärleken och framför allt finner barnet i mossen. En period då han helt 
enkelt mognar som person, även om han redan är en ansvarsfull tonåring 
som inte har något emot att ta hand om sina småsystrar.

Fyndet av barnet i mossen flyttar fokus från den konfliktfyllda vardagen 
till något nytt, något oväntat och annorlunda. En välkommen förändring 
som också flyter in i det stora sammanhanget. Med fyndet kommer Cora 
till orten tillsammans med sin mamma och Fergus ser till att de bor på 
det slumrande B & B som hans mamma har försökt att starta hemma. Cora 
och Fergus finner förstås varandra och har det vuxna gärna kallar för en 
semesterflört, men det är inte där bokens huvudhandling ligger.  Detta 
är ingen kärlekssaga, det är en berättelse om en tid och en plats och en 
tonåring som inte bara säger "å ja ba".

Boken är skriven med ett lättläst språk som driver handlingen framåt. 
Dialogerna och personbeskrivningarna känns trovärdiga och okonstlade. 

Jag brukar ofta undra varför det skrivs en bok eller görs en film om en 
kort period i en persons liv, men här känns det som en väl vald period. 
Det är med en behaglig känsla av mättnad och framtidstro som jag lämnar 
Fergus när boken är slut. Tack fina Pockethexan för att jag fick läsa den!

Betyget blir ett litet Hi! det betyder en fyra.

Kramar Anni"

Inga kommentarer: