Recension Fjärilsrummet

Nu är det Pockethexan Anni som har läst och recenserat boken Fjärilsrummet av Lucinda Riley från Bazar förlag. Författaren är känd för sin serie om de sju adopterade systrarna som letar efter sina ursprung. De böckerna har Pockehexan Malin recenserat HÄR  i min blogg. 

-"Lucinda Rileys släktdrama Fjärilsrummet är en tjock bladvändare där

varje kapitel har en ny huvudperson. Tiden skiftar också, men det är

inte alls svårt att följa med i vändningarna eftersom boken är så

lättläst med många dialoger (kanske lite väl många). Ibland tror man att

man förstår vad som ska hända, och det blir så, men ibland kommer en

vändning som är överraskande. Steg för steg byggs berättelsen om Posy

Montague och hennes vuxna söners familjer. Man får följa Posy som barn,

som studerande ung kvinna och som nära 70-åring. Som en röd tråd genom

berättelsen löper Posys stora sorg efter pappan och saknad efter mamman

som försvann utomlands i samband med pappans död. Posy fick växa upp i

farmoderns stora gods och återkommer dit när hon bildat egen familj.

Själva fjärilsrummet är beläget högt upp i en byggnad, ett låst rum dit

Posy av en slump kan kika in. Det hon ser förändrar hennes bild av

pappan inte bara en gång som barn, utan så småningom en gång till som vuxen.

Som ett sant drama finns här kärlek och svek, våld och omsorg,

missförstånd och uppklarnanden. Man vill veta hur det går, samtidigt som

känslan av en såpa växer sig stark. Bitvis är boken alldeles för

övertydlig, ibland stör jag mig på översättningen (typiskt engelska

uttryck bör inte översättas ordagrant) och den vid flera tillfällen lite

nedlåtande tonen mot äldre. Jag sträckläste den mellan kunderna i

butiken och ger den en svag 4, Hi."

//Anni