tisdag 6 juli 2010

En passande bok inför semestern, "Utan bagage"!?


... av Ann Tyler som Malin med bloggen Malins tankar har läst och recenserat i bokringen "Pockethexorna på utflykt". Malin är en trogen Pockethexa för det här är hennes fjärde bokrecension och det är rekord hittills men det är fritt att slå det, bara höra av sig så får man vara med i bokringen eller så håller man utkik efter de som ligger på allmännaplatser att bli upphittade på.

Hur var det nu, var det här den perfekta semesterboken eller hur var det nu? Läs Malins egna tankar om boken och bedöm själv:

-"Att en dag helt plötsligt bara fortsätta att gå, utan mål, utan packning, utan planer. Bara traska iväg från det gamla invanda mönstret, lämna familj, vänner, en del av sig själv och börja om i en främmande stad. Tanken på hur det skulle kunna kännas har väl fladdrat förbi någongång när allt känts fördjävligt men att verkligen göra det, det finns inte på världskartan.

Exakt det är dock vad den 40-åriga läkarhustrun Delia Grinstedt gör i Anna Tylérs roman "Utan bagage". Under en campingsemester med man, systrar och sina tre tonårsbarn lämnar hon helt sonika stranden och försvinner ut i intet. Medan hennes familj anmäler henne som saknad och kopplar in polis i sökandet, liftar Delia till den lilla orten Bay Boroughs. Vilsen, osäker men ändå så bestämd påbörjar hon sitt nya liv i förhoppning om att finna vardagen kravlös och bekymmersfri.


Delias syster lyckas till slut leta upp henne men efter ett kort möte inser hon att ingen övertalning kan få Delia att ta sitt förnuft till fånga och återvända. Istället ger familjen Delia den tid de tror hon behöver för att vila upp sig efter några tragiska händelser som skett innan hon frivilligt gav sig av. Samtidigt som familjen väntar, bygger Delia sakta upp en ny personlighet, en ny tillvaro, ett nytt liv med bostad, jobb och bekantskaper där ingen vet något om hennes förflutna.

Det som slår mig, och som gör att jag inte kan ta till mig boken är; dels hur en mamma kan överge sina barn och helt klippa banden (förutom några sporadiska vykort till och från) och dels hur de övriga familjemedlemmarna så tafatt bara ser på och accepterar som om ingenting hade hänt. Jag känner det som så osannolikt att irritationen tar över mina känslor istället för koncentrationen på läsning och innehåll. Jag ställer mig hela tiden frågan: varför reagerar ingen, varför låtsas man som om allt bara är som det alltid varit, varför bryr sig ingen om barnen...

Det finns dock några laddade situationer i boken. Intriger och fåfänga, svikna men stolta människor, handlingsförlamade men också kreativa personer. Tyler har samlat en hel del olika egenskaper hos de människor som följs från den soliga dagen Delia försvinner och under det år som boken utspelar sig. Några tårar föll faktiskt i slutet av boken, och den stämningen gör att 2an jag tänkt sätta som betyg välter över till en svag 3a.
(..det blir ett "Hm!?")

Nu skall jag ta mig en liten promenad i den vackra sommarkvällen och passa på att lämna över boken till en sprudlande, positiv, kreativ mamma som jag precis lärt känna och som jag vet är en bokslukerska precis som jag! :) "

Kramar "pockethexan" Malin"

2 kommentarer:

Anonym sa...

YES!!!! Jag håller alltså ett rekord någonstans. Coolt ;-)
Ja jag sa ju till dig att jag älskar att läsa och skriva. *ler*

Spännande att se vad andra tycker om denna bok.
Ha en härlig kväll! Kramar Malin

Liselotte sa...

Jag tyckte också att idén var spännande, men irriterade mig så mycket på den likgiltiga familjen som inte brydde sig om att hon försvann och sedan på att hon aldrig gjorde något av sin nystart. Det var samma hjulspår som tidigare. Kulmen kom när hon kom hem igen och allt fortsatte som förut, i stort sett. Det kändes så snopet, tyckte jag. Det allra värsta: är det sannolikt att en mor som levat för sin familj utan betänkligheter lämnar sina barn så där? Jag har svårt för att tro det. Jag älskade "Den tillfällige turisten" och "Var hör du hemma", men "Utan bagage var en besvikelse".