söndag 14 maj 2017

Recension av Vägen hem

Jag blev för någon månad sen bjuden till Norstedts förlag för att få träffa författaren Yaa Gyasi plus att jag fick hennes bok som recensionsexemplar. Tyvärr blev jag sjuk och var tvungen att ställa in. Efter att ha presenterat boken här på bloggen erbjöd Pockethexan Anni att läsa och recensera boken vilket hon gärna fick göra.

Så här beskriver förlaget boken: 

-"Vända hem är Yaa Gyasis storslagna debutroman!
Yaa Gyasi skildrar med sin imponerande debutroman slavhandelns konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet ända fram till idag. Frågan som ställs är om människans jakt på identitet och hemfärd också kan bli hennes väg till försoning.

Vända hem inleds med två unga systrar ovetande om varandras existens. Effia har av sin framgångsrika stam gifts bort med den engelske guvernören. Esi sitter fängslad i väntan på att säljas som slav, trots en privilegierad uppväxt. Nu befinner de sig både nära och långt ifrån varandra: en bland härskarna och en i de grymma fängelsehålorna."

                 _________________________________________________


-"Den alltid lika generösa Pockethexan gav mig ett recensionsexemplar av Yaa Gyasis debutroman Vända hem som jag läste – eller snarare slukade – på min påsksemester på kanalbåt i England.


Boken följer två ghananska systrars släkter genom åtta generationer. Vartannat kapitel byter släktsida vilket gjorde mig väldigt förvillad i början. Utan släktträdet i början av boken hade jag inte hängt med alls.

I varje kapitel får man läsa om en period i en av personernas liv, ibland är det också kortare återblickar vilket knyter samman berättelserna lite mer. Varje kapitels huvudperson har historier som skulle vara värda egna böcker, deras olika öden binds samman . Läsaren kastas mellan miljöer och världar, målande och detaljerat beskrivna . Man fascineras över olika folkstammars traditioner och förfasas över omänskliga förhållanden för slavar. Boken är mörk och stark läsning, en viktig påminnelse om hur det varit i vår värld för inte alls länge sedan.

Det handlar om människohandel, missionärsverksamhet, straff och tortyr, synen på olika nyanser av hudfärg, livet på bomullsplantager och i kolgruvor, knarkhandel och apartheid – men också väldigt mycket om kärlek, både påtvingad och äkta.

Att läsa om kolonialtiden och slavhandeln när man samtidigt befinner sig i England gav onekligen läsningen en extra dimension. Hur kan ett folk i ett land fullt av söta hus och vackra trädgårdar samtidigt vara så grymt?

Av mig skulle boken fått ett HI! (5) om det inte var för att det blev lite för rörigt med de två släktleden. Jag kanske har missat något, men jag förstår inte riktigt vitsen med att de var två systrar från början. För mig hade det räckt med en släktkrönika, så jag ger boken ett Hi! (4).

Nu ger jag romanen vidare till Susjos med bloggen En jordemors liv och lustar och hoppas att hon också skickar en recension till Pockethexan så småningom."

1 kommentar:

Marie Eggimann sa...

Jag gillar inte när det blir för rörigt, speciellt inte eftersom jag slalomläser. Den hoppar jag nog.