onsdag 29 december 2010

Tack kära bloggvän!


Vilken tur att det finns vänner på nätet som kan ställa upp och hjälpa till när det behövs.

För jag hade blivit inbjuden av Linda Skugge till eventet "Hur gick det sen?" i Kulturhuset i Stockholm och där skulle vi fira att Mumintrollet fyller 65 år.
Vi skulle gratta Mumintollet genom att dricka champagne, äta choklad i en chokladfontän, kika på en utställning och lyssna på föreläsare som tex. författarinnan Tove Janssons brorsdotter, Sophia Jansson och TV-programledaren Katti Hoflin.







Hm tänkte jag, låter inte det här som någon jag har lärt känna här på nätet?






En chokladtokig Muminkännare som därtill är en konstnärinna?





Sagt och gjort så skickade jag ett mail på vinst och förlust till Anni "Med ögon känsliga för blått" och hörde mig för om hon kunde tänka sig att vara min ledsagare (det heter så på fackspråk, men i mitt fall betyder det att man ska släpa på min solstol+dyna och en kasse med min sittkudde i samt vara social och lyssna på mitt pladder).


Vet ni vad hon svarade? Hon sa: JAAA!!! ....fast hon stod mitt i allt julstök och skulle återkomma, för det här var veckan före jul.

Så jag bokade en färdtjänstbårbuss som skjutsade mig in till city och eventet och där utanför stod hon och väntade på mig och fast vi inte har träffats förr så kände hon igen mig....inte så många med en solstol vid Sergelstorg i december!









Så nu har Anni och Pockethexan (fast nu vet hon vad jag heter) träffats för första gången IRL som man säger på dataspråk och det kan jag säga, att det var lika trevligt att träffa henne i verkligheten som det är på bloggen. Men jag hade verkligen dåligt samvete för allt hon fick släpa på, för eventet låg på översta våningen i Kulturhuset. Jo visst finns det hiss, men ändå var det långt att gå och så skulle vi ut också.

På barnboksavdelningen väntade en lång kö på att få komma in och få sig ett glas champagne eller svartvinbärssaft. Väl inne kunde vi se skapelsen som blev en stor favorit och det var chokladfontänen där det doppades skumgodis.
Snälla Anni hade ställt upp min solstol precis vid den provisoriska scenen så jag syns vilandes på många mingelbilder när "Mumin-mammans"brorsdotter berättade om sin faster Tove Jansson och hur glad hon blev när hon såg hur fint de ansvariga för utställningen hade tolkat böckerna och att det faktiskt är hennes bok som är uppförstorad så att barn och vuxna ska kunna kliva in i nästa sida i boken och hitta alla detaljer som lite överallt men på lite kluriga ställen men kanske lättare för knähöga personer att se.
Det var just var Katti Hoflin föreslog -"Kryp runt och upptäck utställningen", men för en stelopererad krympling som mig är det lite svårt men det gick inte att motstå att stoppa in huvudet i de hål som satt högre upp, för man vill ju verkligen veta -"Hur gick det sen?"





Okej jag kan väl berätta det. Vi åkte hem var och en för sig men med oss hade vi en varsinn härlig goodie-bag och det mesta i den gick i Mumintema som tex. en härlig stor "Fiskars" sax med Mumintrollet på perfekt till alla julklappar som skulle slås in. Sen så blev det ju till några fina julklappar eftersom det finns en Mumintokig brorsdotter till mig så fick hon det mesta, utom pysselboken som hennes lillebror fick för gå kan ju han läras upp till en Muminfantast han också!

Tips till alla som vill göra något kul under jullovet gå och besök den här utställningen och samtidigt kan ni också låna böcker i biblioteket och sen skriva här i bloggen vad det blev!
Gott slut alla bloggvänner och om det är någon mer som känner för att vara ledsagare på framtida event eller utflykter så är det bara att anmäla sig för det är kul att träffas IRL, fast man får släpa på mina saker! <;p

2 kommentarer:

Anni sa...

Inte var det tungt heller, bara otympligt ;-)
TACK för att jag fick följa med och njuta av allt det goda - både för mun, öga och öra ♥

Och vad gäller Neocube så vet jag inte var det finns i fysisk butik, svågern hade handlat på nätet och dessutom fått fel paket. Istället för fyra förpackningar Neocube fick han ett undervattensdisco...

Elle sa...

Det finns nog värre saker än att var ledsagare till dig! *ler*
Men just nu är jag upptagen med att vara ledsagare till min man...börjar undra om det överhuvudtaget kommer att bli bra det där knät...*svälj*

Kan tänka mig att det är en ovanlig syn med solstolen mitt bland all snö i stan! Men där missar man dig inte iallafall.

Som barn var jag lite rädd för mumintrollen. Eller de andra konstiga figurerna.

Hoppas att det nya året bjuder på mer tid för mitt "bokprojekt" till dig...just nu är det lov och då har jag ännu mindre tid än annars. NÄr de andra börjar i skolan och jobb, då har JAG lov!! *blink*

Kram Elle