måndag 20 juni 2011

Är män från Mars och vi kvinnor från Venus?



Läs vad Pockethexans gästrecensent "Rödluvanbetty" tycker i det ämnet för hon har läst John Grays bok "Män är från Mars kvinnor är från Venus" och kan kanske svara på om det stämmer.

Vad tycker du?


Tycker du att vi kvinnor härstammar ifrån den ständigt lysande Aftonstjärnan som egentligen är planeten Venus och har fått sitt namn av den romerska kärleksgudinnan Venus.


Tycker du att det stämmer att männen kommer ifrån den röda planeten Mars som har fått sitt namn av den romerska krigsguden Mars.



Har du läst boken?



Läs vad "Rödluvanbetty" tycker om John Grays bok "Män är från Mars och kvinnor från Venus".



BOKRECENSION
I denna bok skriver John Gray om att vi män och kvinnor kommer från olika planeter. Män fungerar på sitt sätt och kvinnor på sitt sätt. Att vi båda könen faktiskt kan mötas är helt otroligt, och eftersom vi kommer från olika planeter har vi också skillnader som kan skapa konflikter. I bokens gång får du både råd och en större förståelse till hur du kan hantera och gå till väga med dessa skillnader.
När jag påbörjade min läsning kom jag vid flera tillfällen att fastna med ”aha upplevelser”. Plötsligt förstod jag lite mer om mannen och kvinnans olika behov. Till exempel när mannen drar sig undan för att ha lite egen tid ”i sin grotta”, låt honom ta den tiden. Vi kvinnor vill hela tiden mysa och spendera ens tid tillsamans men ibland måste man låta mannen ”dra sig undan” och låta honom komma till dig, för det kommer han att göra. Sedan att vi kvinnor åker på en bergodalbana utav känslor är något mannen måste ”lägga på minnet”.
Istället för att klanka ner på varandras olikheter måste män och kvinnor arbeta på relationen och ständigt påminna sig om att män är från Mars, och kvinnor är från Venus. Ett exempel är att istället för att säga till mannen: ”Kan du gå ut med soporna”? Så fungerar det bättre om kvinnan säger: Vill du gå ut med soporna? Att dom kan är för mannen en självklarhet, dom är ju inte dumma. Om man då ”vänder på steken” och istället säger: ”Vill du gå ut med soporna”?, då blir det ”andra bullar”. Jag testade det på min prins här hemma, och det gav otroligt nog ett helt annat gensvar. Man kan tro att män ibland inte lyssnar, men dom är trots allt lyhörda sådana.
Sedan när vi kvinnor har problem söker vi oftast efter vår partners tröst och förståelse. Istället tror eller tolkar mannen det som att det vi kvinnor vill ha är en lösning på problemet, vilket då resluterar i en tvist. Då mannen och kvinnan hamnat i en konflikt, tar det för kvinnan ofta längre tid att komma tillbaka till mannen, hon ”måste läka” innan hon är redo att återgå till ”det som var”.
Jag tycker John Gray tar upp dagliga ting som kan ”sätta käppar i hjulet” på ett enkelt sätt, som gör boken mycket lätt läst. Man får verktyg som är bra att använda då man bland annat ”kört fast” i ett förhållande. Små enkla saker som att skriva ”kärleksbrev” kan ibland ”lätta upp” hela situationen, för ibland kan känslor vara enklare att skriva ner än att säga.
Vi kvinnor måste sluta tänka att mannen bör veta vad vi vill, vi måste ”visa dem vägen till vår planet”. Jag tycker det är kul att det är en man som analyserat kring dessa olikheter och som då skrivit denna bok. Dock kan jag tycka att män kan få en ursäkt till att faktiskt vara som dom är. Man kan inte hålla med om allt men jag finner väldigt mycket utav innehållet som lärorikt både för man och kvinna. Jag tror att varje man har lite Venus i sig och att varje kvinna har lite Mars i sig!

Boken får betyg Hi! med motivering: Lite långdragen och genus artad.

Frida (rodluvanbetty.blogspot.com)

3 kommentarer:

Elle sa...

Jag har nyligen hittat den här boken på loppis - 1 Euro.
Delar av den har jag läst och hade också en del aha-upplevelser.
Även kvinnor har vissa "brister".
Vi ger männen lika många poäng för allt. Oavsett om det är en enkel tjänst eller en hel dags arbete.
Männen förväntar sig däremot mer poäng (beröm?) för vissa saker.
Där har nog männen faktiskt rätt. Mer arbetet borde ge mer poäng.
Ibland är vi kvinnor nog också lite svåra. Ibland.

Ha en skön vecka!
Kram Elle

kajsastina sa...

Den här boken har jag missat. Ska läsa den, verkar intressant1
Har paus i bloggandet en tid. Händer inget intressant. Jag läser och läser, tränar och stickar, träffar barnbarnen och några väninnor.
Trevlig Midsommar!

Martina sa...

haha den här läste jag när den kom ut första gången eftersom min mamma läste den.
Tror jag läste den 1993, vid 17 åes ålder eller så.