fredag 20 augusti 2010

Svar på tal...

Jag fick en passning av min käre "Oumberlige" make om vad jag tycker om lättklädda damer i kalendrar och en fråga om vad som hände när jag skulle ansvarig för inköpen på mitt bygge på 80-talet och nu har jag även fått några förfrågningar av mina medsystrar om vad som verkligen hände.
Här kommer nu den verkliga historien om pinupalmanackorna när Pockethexana var byggchef på 80-talet och med foton från tiden...

Ni vet nog hur det är, man när lite yngre än alla andra, är av det "andra könet" som är i stor minoritet på arbetsplatsen alltså 1 på 250 st, men man trivs med det man gör och det ansvaret man har tills det kommer en sådan där "glassare". Ni vet en sådan där lite äldre man som tycker att han vet allt om allt och inte kan förstå varför de äldre männen med skägg inte är chef över "den lilla snärtan" och kan inte alls förstå att det är henne han ska träffa när det är dags för det årliga "smörandet" före jul när det är dags att dela ut företagspresenter för att vara säker på att man får vara med när det är dags för nya inköps förhandlingar till nästa år.
Med säker min och ryggdunkande kliver han flinande (ursäkta, leende) runt på byggkontoret och delar ut nästa års almanackor med företagsloggan ovanför de lättklädda damerna (hm,tjejer i hans egen dotters ålder) samtidigt som han kommenterar deras olika "behag". Han har inte en tanke på att höra sig för om det är rätt att dela ut dem nu när det har kommit nya direktiv på att man ska ha det jämställt på arbetsplatser och att man inte får ha kränkande eller stötade affischering.
När han sen med ett nöjt leende kikar runt bland männen för att se vem av dem som han ska fortsätta prata med inför de nya förhandlingarna och kan han inte förstå varför de ler så glatt mot honom och inte gör några ansattser för att inleda snacket. De fortsätter bara att le för de vet vad den "oskyldige" säljaren har att vänta, hon, hon den där som han bara med en avklädande blick hade noterat på vägen in på kontoret. De ler för de vet vad han har att vänta och de ler för att de vet vad hon kommer att säga om de "jävla porrbilderna som de får ha hemma hos morsan i stället för här på jobbet", för de har själva varit med om det, men det har inte den "oskyldige stackars" nästan 2m långe mannen med det lilla företaget som så gärna vill ha det här avtalet.

Det slutar med att den "stackars" försäljaren rusar runt bland männen och rycker almanackorna ur händerna på de leende arbetskamraterna till den "lilla snärtan" medans han med darrande stämma säger:
-"Vi,vi har dom faktiskt med segelbåtar också...."

Sen hörs det ett rungande skratt från de nöjda arbetskamraterna och så ropar de efter den utrusande "glassiga" yuppieförsäljaren:
-"Du ser, man ska aldrig utmana en gravid kvinna!!!"

8 kommentarer:

Anni sa...

UNDERBART!
Vissa hexor ska man aldrig utmana - om man inte är beredd på att förlora...

oumberligating sa...

Härligt inlägg! Jag minns även jag hur besvärlig du var, på de årliga julfesterna på ditt jobb så brukade dina arbetskamrater fråga hur jag stod ut med dig!
20 år har gått och trots "herrans tukt och förmaning" så är jag kvar och trivs, din devis är ju "En lydig man är en lycklig man"!

Undrade vad det är var för konstigt ljud jag hörde inatt, nu ser jag att du scannat gamla papperkopiebilder, jag snodde rakt av ifrån dig och gjorde ett inlägg!
Fast titta inte in på min blogg idag, du vet hur känslig du är för operationsbilder!
Puss och Kram ifrån din Oumberlige Man eller var det kanske Omöjlige som du brukar säga?

Carpe Diem. sa...

Fantastiskt!!
Där fick han så han teg! =D
Kram

Britt sa...

Underbart inlägg!!

Tack, det var underhållande!

Kram britt

caja sa...

HAhahaha jag skrattade så jag nästan kissade på mig hahahahahaha.....
Må väl/caja

Elin Damberg sa...

Hahaha, BRA, gumman!! Nu anser vi ju att våld är under vår värdighet, men den här gången hoppas jag ändå att den där mossiga tönten fick sig en liten välavvägd spark i skrevet.

Elle sa...

Jag önskar att jag hade varit där och upplevt det personligen! *fniss*

Häromdagen var jag vittne till hur en äldre man försökte parkera sin stora mercedes (baklänges...)mellan två låga häckar framför ett grannhus. Ägaren till huset såg förtvivlat på medan han försökte instruera mannen i bilen om hur han skulle styra.
Jag visste att jag utan större problem hade klarat av denna manöver (ja, jag KAN köra bil!) och sade leende till husägaren...
"Ska jag hjälpa till? Jag använder nämligen speglarna inte bara till att sminka mig!" *fniss*
Husägaren bara skakade på huvudet, förvred ögonen och såg med förtvivlan på hur bilföraren nu gav upp parkeringsförsöket, körde över halva häcken och parkerade på gatan istället!
Varför tror karlar alltid att de kan allting bättre?
Säkerligen hade de tappat hakan (som försäljaren...) om jag som kvinna hade klarat av parkeringsmanövern med EN rattvridning!*blink*

Jag tror inte alls att du är besvärlig, det är nog de andra som är det!
Kram Elle

Maria sa...

Haha, härligt!
Vilket underbart inlägg:)
Ha en riktigt trevlig helg!

Kramar Maria