torsdag 26 februari 2009

Har ni alla deckarvänner hunnit läst klart Stieg Larsson trilogin?

Nu i tider av kronprinsesseförlovning och bokreor talas det även mycket om den kommande filmatiseringen av Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" som har bio premiär den 27 februari. Har ni alla hunnit läsa böckerna ni som har tänkt att ni skulle läsa dem, för de blir inte samma sak om man ser filmen först. För de är verkligen läsvärda, har en helt annorlunda uppbyggnad av storyn som jag tycker är fascinerande, först så tror man att det är en typ av bok och så vänds allt upp och ner och blir till en annan sorts handling och så gör det några gånger till i boken och det er är en avgörande faktor till att dessa böcker har blivit världskända.
Vad är det nu som gör att "alla" vill läsa dessa böcker eller som nu att titta på filmen? Jag kan ju bara berätta hur det gick till när jag blev "fast", för det första så köpte jag första pocketen av bara farten när den kom ut som pocket utan att riktigt veta vad det var för en bok bara att det var en deckare och ni vet det där med att ta "4 och betala för 3" när man står med tre st och vad ska jag nu ta som fjärde, när hela familjen står o stampar för att de vill åka hem och det här var en sådan pocket.

Nu var det så att min då 16-årige son var med sin klass till biblioteket för att de skulle hitta en deckare som de skulle skriva om i Sv A. och bibliotekarien läste lite ur några deckare för att de "bokintresserade" blivande hantverkarna skulle ha några att välja på. Sonen fastnade för "Män som hatar kvinnor" och det gjorde några till i klassen, så alla blev utlånade, men han hade sett att jag hade en hemma i min "snartskaläsapockethög". Han började läsa och faktiskt, han slukade den, men han var väldigt tyst om vad den handlade om.
Och så en dag stod jag vi min kära hög och undrade vilken ska jag nu läsa och kom på att han som annars inte brukar läsa så mycket började prata om att ifall jag inte skulle köpa del två som det var dags för komma ut i pocket. Aha, en läsvärd bok! Sagt och gjort så började jag läsa den där journalistens bok som det nog faktiskt hade skrivits en del om när jag tänkte efter. När jag började läsa hade ingen uppfattning om vilka personerna i boken var (jag försöker att aldrig läsa baksidan på en bok för jag tycker att man då får reda på för mycket av handlingen så att det förstör överraskningsmomentet) och det rullade på med en trevlig läsning, -"men vad ska det handla om", så "Kabom" så kändes det när man läste vad som hände med den unga huvudrollskvinnan. Jag rusade (ja, rusa o rusa jag som är krympling, jag hasade lite snabbare) in till min förskräckte 16 åring och frågade -"Har du verkligen läst den här boken?" fast jag visste svaret. Han svara lugnt sin mamma -"Du behöver inte vara så orolig mamma, det ordnar sig sen o hon får ge igen". Nu var det ju inte riktigt handlingen i boken som oroade mig, utan den detaljerade handlingen som var lite mycket av en viss sak och när ens kära "små" barn nu läser sådan böcker så blir det lätt att kära mamma överreagerar ibland.
Men nu förstod jag hur det kom sig att en bibliotekarie kunde få 17 st hantverkarkillar att vilja läsa en bok, så då får man väl vara glad och se att "målet helgar medlet" eller hur det nu är man säger och så får vi hoppas att det blev 17 st Feminister av dem efter att de hade läst klart....

PS:sonen fick VG+ på uppsatsen + en stolt mamma.DS

7 kommentarer:

Tea Lady sa...

Vilken kul historia! Kanske kan vara något för min hårdkokte son (fast han är litet för ung än).

Ja, jag tillhör det fåtal som inte har läst dessa böcker än! Jag har helt enkelt inte tilltalats av dem (kanske beroende på tjockleken) trots att jag gillar deckar. Men nu börjar trycket bli för högt i och med filmen och ALLA som säger att du MÅSTE läsa böckerna. Så jag får väl tvinga mig till att göra det då, finns väl ingen återvändo! Man blir ju nyfiken om inte annat.

Kram,
Lena

Veronica sa...

Jag kan förstå att din son gillade boken! Det gjorde jag med och har läst alla tre. Så himla bra och väldigt fängslande handling.
Jag tror att filmen kommer visas här i Italien också och självklart vill jag se den även fast böckerna oftast brukar vara mycket bättre.

Jag är precis som du och gillar inte att läsa baksidan av böckerna :)

Ha det så bra!

Kram

Sessan ☆ Prinsessan sa...

Min man har läst dom under sin rehabiliterings tid faktiskt ;D
Ha är Stig Larson fan!!

Tusen tusen tack för kommentar både på SanningenOm & i min blogg.
Jag hade faktiskt inte fått med mig din kommentar där inne & förstår inte varför... Måste vara att jag raderat mailer i lite för högt tempo *fy skäms*

Jag blir helt bestört av det jag läser!!! men undrar egentligen varför jag blir förvånad!? Sverige är ju inte stort annorlunda än Norge.
Idag har jag en riktig down dag & är ganska klar för UPPROR...
Jag skall ta mig god tid i helgen & läsa din mans blogg & er historia. I kväll är jag så känslig att jag inte klarar tror jag.

Jag blev otroligt berörd av din kommentar samtidigt som jag blir livrädd!! Ni har ju varit tvungna att, göra det vi fruktar mest som konsekvens, att behöva sälja.

Du hör ifrån mig igen!!

KRAM Sessan

thebromanders sa...

Har läst dom. Verkligen bra!!

UllaJohanna sa...

Har läst alla tre delarna i serien! Och dom var bra! Spännande att se filmen (när den kommer ut på dvd :-)!)...

Ha det gott!
/J

Veronica sa...

Jag svarar på din kommentar här! Hihi, det är härligt att drömma sig bort när det är regnigt och tråkigt här hemma :)
För att vara med går du in på Ordlös Onsdag och skriver en kommentar och hänvisar till din blogg. Jag gjorde så och jag tror det ska vara så :)

Ha en fin dag!

Kram

Anonym sa...

Jag är som Tefrossa, jag har inte heller läst dem.. Har bok 1 i bokhyllan och har börjat på den fyra gånger men.. näe, jag fattar inte varför jag inte gillar den!! Som sagt, jag har verkligen försökt ta mig igenom den och jag är definitivt inte en sån som ger upp i första taget..

Sen när alla börjar tjata om hur bra en bok är.. det funkar inte på mig.. Jag ska se filmen och gillar jag den så kanske jag läser bok 2 o 3.

Sv: Jag tyckte det var rätt som vann utmaningen. Att ta dammsugarpåsar och bleka och färga dessa och sedan sy en klänning av det.. Det är häftigt!! Men gillade oxå plastmuggsklänningen.. Den var ju läcker och vilket jobb han lade ner på den!!

Det är trist när ens fysiska hälsa sätter stopp för drömmar.. Men jag hoppas du kan hitta ett sätt att förverkliga det ändå..
Kram!
PS. Härligt med viktminskningen!;o)