Var du där i helgen? I Kungsträdgården nu i helgen när det var Pride festival? Jag var där!
Först så tänker man vad ska jag och min Oumberlige make där inne och göra men har man tonårsbarn i Stockholm så vet man att de har varit där och som en god förälder som man är vill man gärna veta vad ens barn gör. Så sagt och gjort när maken och jag var på väg hem efter en kväll med Caroline af Ugglas, Swingfly och Martin Stenmark på Grönan så tyckte jag att jag hade lite krafter kvar så att jag orkade kika in på Pride festivalen vid 23-tiden.
Och jag måste säga att det verkligen var en samling glada och trevliga människor, men det var säkrast att hålla sig till maken för om man kom ifrån varandra blev man lovligt byte och man kan inte springa så fort med gåbord...
Det var en hel del trevliga stånd där med; liknande saker som på Grönan så jag var redan ganska nöjd med de kolaremmar jag köpt där, det fanns många som sålde spännande saker som trevliga smycken och färgglada dildos men det var även seriösa tält där man kunde prata och diskutera mång olika teman som hyresrättsföreningen och RSFU men även flera riksdagspartier var där, även KD, och så kunde man bli kändis för en kväll och bli proffsfotad men det var så lång kö att jag slapp undan...
Det var en hel del trevliga stånd där med; liknande saker som på Grönan så jag var redan ganska nöjd med de kolaremmar jag köpt där, det fanns många som sålde spännande saker som trevliga smycken och färgglada dildos men det var även seriösa tält där man kunde prata och diskutera mång olika teman som hyresrättsföreningen och RSFU men även flera riksdagspartier var där, även KD, och så kunde man bli kändis för en kväll och bli proffsfotad men det var så lång kö att jag slapp undan...
Efter Grönans musik som även den spelas relativt högt, alltså TV4-as "Sommarkrysset", var det inget emot hur det var inne på Pride området, fast om man höll sig längs ytterkanterna och inte stod framför scenen så kunde man njuta av den! Fast det brittiska killparet som ville låna mitt gårbord för att fota sig på den under tiden jag satt och vilade mig tyckte inte att Alcazars avslutningskonsert var bra musik, om man gick på jublet efteråt gjorde nog de flesta andra det!
När vi så hade gått ett helt varv runt området för att hålla oss på behörigt avstånd från musiken (min rygg tål inte hur hög musik som helst det är tryckvågorna från basen som gör ont!) och så låg det plötsligt där som ett rött moget hallon på en torr gren, en bokhandel!
Hallongrottan hette den också passande nog och det är: "en bokhandel i Stockholm och på webben med fokus på HBTQ-frågor och feminism" , där rullade Pockethexan in i trängseln och jag kan säga att jag hade gärna varit där längre för det fanns mycket läsvärt som jag tyckte verkade spännande och annorlunda.
Fast som vanlig så fastnar man för någon som man gillar sen tidigare och den här gången var det Susanna Allakoskis bok "Håpas du trifs bra i fengelset" som jag fastnade för. Det är en bok i "Svinalängorna"-s anda men nu är det ur de vuxnas synvinkel och den handlar om ett syskonpar där brodern har hamnat i fängelse efter år av missbruk och systern vill knyta kontakt med honom igen genom att besöka honom på anhörigveckan.
Tyvärr var kön längre än min ork så jag får hitta den på ett annat ställe.
Tyvärr var kön längre än min ork så jag får hitta den på ett annat ställe.
Det fanns mycket annat läsvärt för alla åldrar och jag som är feminist skulle gärna vilja se mer av deras böcker, fast jag måste säga att deras Fanzins såg väldig spännande ut. Det jag behövde mer av vad ork och mindre ont och när jag sen såg alla bilder av konstnärinnan Frida Kahlo så kände jag precis som det hon målat om, att ryggen är spänd och uppskuren på samma gång.
Det som är fascinerande med henne är att så många läkare väljer att ha hennes bilder i sina väntrum, eftersom vi som har smärta och värk får på en gång ännu ondare när vi ser hennes tavlor eftersom hon lyckades att fånga hur smärta ser ut på bild som tex. bara de där spikarna som sitter från ryggen ner i benet, det är precis så det känns! Det framkallar ännu mer smärta när man tänker på att det på hennes tid i början av 1900-talet inte fanns den smärtlindring som det finns idag. Tyvärr tog hon nog sitt liv på grund av det och efter år med hennes tavlor i väntrum känner jag samanhållning med henne och det faktum att hon precis som jag ligger ned när vi skapar blir vi ännu mer lika för nu har jag legat hemma (med ordentlig smärtlindring) och återhämtat mig sen jag gjorde den här utflykten i lördags!
6 kommentarer:
Det har du rätt i, tavlorna. Varför väljer de dessa, egentligen? Nog är det synd allt att smärtan inte kan ses varken inne i eller utanför kroppen!
Jag kan inte se tavlorna!! Det är bara varningtrianglar med utropstecken på! Har du blivt censurerad??? För de andra bilderna kan jag se!
Kram till dej du modiga som ger dej ut trots smärta och vetskap om kommande dagar efter ansträngning!!!
Tänker ofta på dej när jag tvekar eller fegar!
Kram igen!!! :)
Stark berättelse! Tur att saker utvecklas men smärta är väl inte det mest "hippa" en professor kan forska i så undra jag om det inte finns mer hjälp att finna där! Må gott!
Låter som du hade en trevlig kväll!!!
Jag upptäckte hennes konst på högstadiet och gjorde ett arbete om henne. Läste då en bok om henne som jag tyckte var jätteintressant!
Har du sett filmen om hennes liv? Den är riktigt bra!
Skicka en kommentar